Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §46. Riksdagar och möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prästerskapet.
376 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
Oftast var antalet ringa. Dess betydelse var ej synnerligt
stor. Hade man en gång haft en tanke på att gifva det¬
samma eget votum, så öfvergafs den snart eller togs ej på
allvar.! Det förklarades 1664, att krigsbefälet visserligen
ägde att få del af de ärenden, som på riksdagen förekommo,
men att det därvid endast ägde att göra påminnelser; be¬
slutanderätten tillkom adeln allena. Krigsbefälet samman¬
trädde i ett särskildt rum på riddarhuset.
Prästerskapets representation? blef ej närmare ord¬
nad förrän efter 1593, då det började spela en större
roll och kapitlen begynte reorganiseras. 1594 var det
mycket talrikt representeradt, 279 medlemmar uppräknades
i hyllningsederna. Under de närmaste årtiondena kallades
utom biskoparne 2—4 af hvart kapitel, 1—3 från hvarje
härad. I RF. 1634 bestämdes medlemmarne till biskopar
och superintendenter i Sverige och Finland, två ombud
från hvart kapitel och en präst från »hvarje tvenne härad»
(i verkligheten kallades sedan 1639 en från hvarje härad).
Såsom kapitelombud förekommo skolrektorer eller lektorer,
professorer och konsistorienotarier. Flertalet utgjordes af
kyrkoherdar, någon gång en komminister.
Valdistrikten skulle enligt RF. vara hiirad. Stundom
angåfvos dock prästerna såsom ombud för kontrakt e:ler
för hela stift. Valsättet fick utveckla sig genom praxis.
I somliga stift utsågos ombuden genom stifsstyrelsen, i
andra genom prästerna själfva. I vissa landsorter gick
uppdraget i tur bland kyrkoherdarne. Till prästernas un¬
derhåll vid riksdagarna sammansköto kyrkoherdarne »herre¬
dagspenningar».
Prästerskapet sammanträdde i en kyrka uti riksdags¬
orten, i Stockholm uti Storkyrkan. Såsom ordförande var
ärkebiskopen själfskrifven. Hade denne förfall, brukade
regeringen bland de öfriga biskoparne utse ordförande.
! Jfr rikskanslerns yttrande 1642, RAP. III, sid. 212; diskus¬
sionen om adelns rätt att ej öfverröstas 1664, Adlersparre, Hist.
Saml. III.
? Jfr sid. 346.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
