Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §53. Grundlagarna 1719—4/3 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Valakten **/,
1720.
Valakten ?3/;
1743.
Regerings¬
formen ?!/,
1719.
434 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
åtskilliga sedan Karl XII:s död och före valet utfärdade
förordningar.
Valakten d. 24 mars 1720. Redan följande riksdag
vände sig drottningen till ständerna med begäran, att
hennes gemål, prins Fredrik af Hessen, skulle uppböjas på
tronen att -börja med som samregent! (brefvet 2*/, 1720),
sedermera utan detta villkor (brefvet ?9/,). Ärendet öfver¬
lämnades åt en sekret deputation, bildad af alla fyra stån¬
den, och resultatet blef, att ständerna gingo in på drott¬
ningens önskan. Den nya valakten innehöll utom en ut¬
förlig motivering dels stadganden om tronföljden, dels
samma bestämmelse om enväldets afsvärjande som den
förra.
Valakten d. 23 juni 1743. Sedan Ulrika Eleonora
1741 aflidit barnlös, skred man vid riksdagen 1742—-43
till val af tronföljare. Den nya tronföljdsordningen ställdes
på Adolf Fredrik af Holstein-Gottorp och dennes manliga
afkomma. Den var helt kort och hänvisade »till Sveriges
rikes successionsordningar»,. Någon afsvärjelse af suveräni¬
teten behöfde icke här förekomma, då tronföljaren afgaf
en särskild försäkran, grundad på de af ständerna upp¬
satta villkoren.
Regeringsformerna. Regeringsformen d. 21 febr. 1719.
Förutsättningen för Ulrika Eleonoras utkorande var, att hon
skulle godkänna den regeringslag, som rikets ständer för¬
fattade. Det ofvan omtalade konstitutionsutskottet hade i
afseende på densamma till ledning ett några år förut (1716)
af landshöfding Per Ribbing och lagman Gyllencreutz upp¬
gjordt förslag. Dessa åter uppgifvas ha skridit till sitt ar¬
bete efter studium af äldre svenska statsrättsliga urkunder
ända från konungabalken och regementsformen för Väster¬
götland 1540.? Den närmaste förebilden blef naturligt nog
1600-talets ryktbara regeringsform, denna lag, om hvars
giltighet konung och ständer haft så olika uppfattning och
! Redan 1719 hade drottningen haft för afsikt att föreslå något
sådant.
2 Om utländskt inflytande på den nya regeringsformen, se Bo¬
éthius, anf. afh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
