Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §54. Rikets ständer 1718—1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
ligen tilläte, hette det där, denna lyckliga regeringsarten
en anständig och beskedlig frihet att yttra sig öfver ännu
oafgjorda mål, så länge de voro eller innan de kommo
under öfverläggning. Men å andra sidan påyrkade den
lydnad och tystnad, så snart ständernas beslut öfverläm¬
nades till verkställighet åt K. M:t med råds råde, då de
vunne sin fulla mognad, sin kraft och myndighet. Stiin¬
derna varnade därför sina hemmavarande medbröder att
tadla eller vrångt uttyda riksdagens författningar och stad¬
gade, att eho som hemligen eller uppenbarligen traktade
efter att förringa öfverhetens höghet, störa ständernas fri¬
och rättigheter samt lagens helighet och myndighet, skulle
lagligen anses och straffas som »en orolig och skadlig lem».
Ständer eller ständers pluralitet kunde ju icke fara vill.
Genom censor librorum och kanslikollegium öfvervakades
förbudets efterlefnad, och misshagliga skrifter brändes at
bödeln. Men de hemmavarande medbröderna borde äfven
bibringas riktiga begrepp. För det ändamålet fick den
rena politiska läran sin dogmatik i den digra och med
talang författade veckoskriften En Ärlig Svensk. En
handledning skulle utarbetas af kammarrådet Botin, och
innan den kom ut, fick ingen skrifva i ämnet. Före¬
läsningar höllos öfver statsskickets grunder vid univer¬
siteten, och statskunskap föredrogs till och med i skolorna.
Afven från predikstolarna och i herdabref förkunnades det
politiska systemets sanningar vid sidan af den heliga skrifts. !
Det fanns dock ett fall, åtminstone i den politiska
spekulationen, då de hemmavarande ständerna kunde upp¬
träda mot sina fullmäktige. Om nämligen dessa skulle
falla på det orådet att besluta något stridande mot grund¬
lagarnas väsende eller med andra ord ständernas frihet,
voro de eo ipso icke längre ständer, och det tillkom då de
hemmavarande att välja nya fullmäktige. Det var dock
kinkigt att säga, huru detta skulle gå till, helst det kunde
tänkas, att konung och råd gjorde gemensam sak med så
brottsliga ständer, och man visste då ingen annan utväg
’ Kn handupplaga af grundlagarna m. m. utkom redan 1746. Jfr RSt.
bref ?’/,, 1756 om fundamentallagarnas uppläsande på predikstolen och
ungdomens undervisning i dem vid universitet, gymnasier och skolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
