Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §60. Det gustavianska statsskicket 1772—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 60. Det gustavianska statsskicket. 527
samma dag arresteringen af den adliga oppositionens huf
vudmän. Den 21 febr. föredrogs akten inför de på riks
salen församlade ständerna. De tre ofrälse stånden för
klarades ha antagit den, men adeln utverkade sig rätt till
öfverläggning. Samma dag underskrefs den af ofrälsets
talmän på deras resp. stånds vägnar. Adeln fick först d.
16 mars företaga den utlofvade diskussionen och förkastade
då akten. Konungen förklarade den emellertid på grund af
tre stånds beslut vara lag, och i något ändrad form blef
den d. 3 april i en ny utskrift å nyo undertecknad, denna
gång äfven af landtmarskalken.! 1786 års riksdagsbeslut
hade icke undantagit grundlagsfrågor från giltigheten af tre
stånds beslut. Därpå kunde konungen åberopa sig, liksom
ex analogia på sista paragrafen i RF. om grundlagsför
klaring. För så vidt akten åter innehöll privilegielagstift
ning, borde den fallit under bestämmelsen om fyra stånds
samtycke, och så till vida liksom vid behandlingen i öfrigt
trädde man utom lagens råmärken.? Den blef icke heller
omnämnd i riksdagsbeslutet. Lika litet skedde detta 1792,
men under formen af ett biafsked utfärdades dels en de
vfrilse stindens tacksigelseskrift bland annat for förenings
och siikerhetsakten samt Aterskiinkandet at det svenska
folket af dess urgamla odalrätt, dels konungens svar, hvari
han förklarade säkerhetsaktens införande i riksdagsbeslutet
öfverflödigt i betraktande af detta »vårt biafsked». På riks
dagen 1800 inrycktes den omsider i ständernas hyllningsed,
och denna aflades utan motstånd äfven af adeln.
Den nya grundlagen skulle af alla Sveriges konungar
undertecknas vid regeringstilltriidet. Någon proposition
till ändring i dess bokstafliga innehåll skulle aldrig tillåtas,
och om konungahuset utslocknade, skulle nyvald konung
förbinda sig att iakttaga densamma utan förändring. RF.
1772 förklarades slutligen blifva »oförryckt beståndande» i
allt, som ej genom den nya akten ändrats.
’ Den under tiden aflidne bondetalmannens namn sattes äfven
på den nya utskriften.
? Jfr Alin, Om beräkn. af ståndens röster enligt 1786 års riks
dagsbeslut, Hist. Tidskr. 1884.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
