Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 62. Riksdagens verksamhetsformer. 541
ej denne, var den närmaste af ätten berättigad att utan
fullmakt intaga familjens säte, hvartill han inom en månad
efter riksdagens utblåsning personligen skulle anmäla sig.
Hufvudmannen ensam ägde att förordna fullmäktig, om
ingen af ätten kunde eller ville infinna sig. Samma RHO.
sökte göra slut på de missbruk, som ägt rum med full¬
makter, i det sådana under loppet af samma riksdag kunde
gå genom många händer. Nu föreskrefs, att fullmäktig
skulle blifva sittande för en och samma ätt under hela
riksdagen samt att hufvudman, sedan han förordnat sådan,
ej ägde att själf intaga platsen annat än i angifna undan¬
tagsfall; icke heller finge fullmakter in blanco utlämnas.
Det lyckades dock icke att härigenom förekomma uppköp
af fullmakter, hvilket ägde rum efteråt, liksom förut. De
närvarande skulle anteckna sig på riddarhuset. Hvarje
riksdagsman fick en s. k. riddarhuspolett, ett mirke med
riddarhussigillet 4 ena sidan, 4 den andra familjens namn
och nummer. — Förslag väcktes äfven under frihetstiden
att låta adeln vid riksdagarna representeras genom valda
ombud men ledde ej till något resultat.
Redan RF. 1719 föreskref, att adeln själf skulle utse
landtmarskalk, hvilket skedde genom direkt val. Sekre-Landtmarskal¬
terare var riddarhussekreteraren. is
Krigsbefdlet kallades fortfarande till riksdag,! 6fver- Krigsbefälet.
sten eller 6fversteléjtnanten samt en ryttmiistare eller kapten
vid hvart indelt regemente. I afseende på dess befogenhet
hänvisades 1720 till k. res. 3/, 1664 (s. 376). Till riks¬
dagen 1738 och sedan allt framgent kallades äfven repre¬
sentanter för flottan från dess stationer i Karlskrona, Stock¬
holm och Göteborg.? Sedan arméens pensionskassa inrättats
1757, fick krigsbefälet en särskild uppgift med afseende på
dess styrelse.
! Regl. ’6/, 1756. Res. på dess besvär ’/,, 1766 $ 42. Jfr i
öfrigt om krigsbefälet Öfversikt af sv. krigsförfattn. utveckl. af En
gammal militär, s. 21 f.
? Från Karlskrona en flaggman och två kommendörer eller kap¬
tener; från Stockholm och Göteborg resp. en kommenderande och en
kommendör eller kapten. Riksdagskall. 7/,, 1737, Modée, II, s. 1329.
Amiraliteten hade dock redan förut på egen hand skickat ombud;
jfr en inlaga vid riksd. 1726—27 bland alleg. till pleni protok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
