Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 62. Riksdagens verksamhetsformer. 547
hufvudmäns rätt att under krig lämna arméen för riks
dagen. Under frihetstidens båda krig begagnade de sig,
som bekant, i stor utsträckning af densamma. Frågan blef
aldrig afgjord, men adeln gaf för sin del år 1760 de offi
cerare rätt, som rest hem. Endast för krigsbefälet gjordes
1761 en inskränkning under »nödvärnskrig».!
Formerna för riksdagens verksamhet. Stiinderna skulle
hvart tredje år sammankomma, bestämde redan RF. 1719
($ 36). Det skulle ske i medio af januari enligt RF. 1720
($ 45) eller dessemellan, vare sig K. Maj:t sammankallade
dem eller ständerna själfva i riksdagsbeslutet förbehölle
sig att på utsatt tid sammanträda. RO. 1723 upprepade
sistnämnda föreskrifter med tillägg, att det borde ske i
Stockholm eller, om viktiga orsaker så kräfde, å annan
ort i riket. I afseende på tiden var det faktiskt de sist
anförda alternativen, som blefvo afgörande,? och riksdagarna
uppskötos stundom utöfver den lagbestämda perioden af
tre år. I afseende på orten höllos alla i Stockholm med
undantag af den i Norrköping 1769, hvilken dock snart
flyttades till hufvudstaden. — Längden af riksdagarna växte,
i samma mån ständernas verksamhet ökades. Ingen skulle
visserligen enligt RO. 1723 § 24 påstå längre än 3
månader, men väl därunder. Faktiskt fingo ständerna
gång efter annan anmäla, att denna tid icke förslog, och
sammanvaron utstricktes, med K. Maj:ts bifall, från 41,
månader 1719 till 21 månader 1765—66. Olägenheterna
af de långa riksmötena insågos till fullo, och fruktlösa för
sök gjordes att förekomma desamma.?
Om riksrddets skyldighet att utskrifva riksdag, se s. 480.
Tid och ort för
riksdagar.
Riksdagarnas
längd.
Rikets råd
sammankallar
Malmström V, g::191, eventuellt riks
? Det var endast riksdagarna 1719—1723, 1731 och 1765, som
bérjade »medio januarii>.
3 En riksdag kostade enligt en beräkning i En Ärlig Svensk för
ett år mer än 18 t:r guld (en t. g. = 100,000 d. smt å 1,33 kr.), enligt en
partiskrift från 1769 c:a 13 mill. dir kmt (öfver 40 t:r guld), häri in
begripna adelns utgifter. På de ofrälses kommittenter beräknades
en kontribution af omkr. 6 t:r guld. Häri torde icke ingå arfvoden
till talmän, kansli o. s. v. Dessutom beräknade nämnda skrift kost
naden för omkr. 500 »sollicitanter» vid riksdagen till omkr. 22 t:r guld.
dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
