Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §68. Representationsförändringen och 1866 års riksdagsordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632 Det konstitutionella statsskicket efter 1809.
grunder valde tvenne kamrar, »de yngres» och »de äldres»,
som i vissa fall skulle rösta ståndsvis.
Talrikare voro förslagen, som ville grunda representa¬
En- eller två- tionen på samfälda val. Några af dem påverkades starkt
Ge a besynnerligt nog efter nutidens uppfattning — af Norges
val. förebild (enkammarsystem). Så var fallet med det Anckar¬
Anckarsvärd— Svärd— Richertska förslaget 18380 och KU. första förslag
Richert 1830. 1840—41: enligt båda skulle representationen bestå af
2: AN »ständernas stora nämnd» och »ständernas pröfningsnämnd»>,
Örebromötets JeN Senare vald af den förra;! likaså med det s. k. Ore¬
förslag 1849. bromötets förslag 1849:två kamrar, folkting och landsting,
det senare valdt af det förra, och gemensam omröstning i
händelse af skiljaktiga beslut; i öfrigt så godt som allmän.
rösträtt (21 år med vissa undantag).
Viktigast af de öfriga förslagen (tvåkammarsystem)
KU. nx 2 voro KU. senare förslag 1840—41, det Ekholmska eller
1840—41. sreformvännernas» förslag 1845, (>de yngres» och »de äldres»
oe kammare), representationskommittéens förslag 1847 första»
ae och »andra» kammaren; en del af första kammaren ut¬
tionskommit- Nämnd af Kungl. Maj:t) och det kungliga förslaget 1848.
teen 1847. Alla dessa fastställde för valrätten graderad röstskala efter
rea olika grunder, det kungliga förslaget dock endast vid
’ medelbara val p& landet samt i stiiderna (fran +, till 1 röst).
Alla delade de valmiinnen i vissa grupper: fastighetsägare,
arrendatorer, näringsidkare och ämbetsmän, hvartill i det
kungl. förslaget kom en femte grupp: doktorer, magistrar
och ledamöter af k. akademier i Stockholm. Viss census
töreslogs af KU. 1841 (för grupperna 2, 3); ägare af i
mantal satt jord undantogos i de följande från census,
som däremot föreskrefs för andra fastighetsägare och närings¬
idkare (för ämbetsmän 1 de två sista: fast lön eller pension).
Valbarhet till andra kammaren ungefär lika med valrätt.
För första kammaren föreslogos af representations¬
Länsnämnder. Kommittéen och Kungl. Maj:t val genom länsnämnder
! KU. betänkande 1840 var författadt af sedermera prof. Berg¬
falk. — Ett likartadt förslag framställdes äfven 1844—45 i bonde¬
ståndet af Benkt Gudmundsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
