Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §71. Ståndsutjämningen. De särskilda stånden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658 Det konstitutionella statsskicket :efter 1809.
paragraf (t. ex. RF. 8 28 om befordringsrätt till ämbeten);
genom allmän eller ekonomisk lagstiftning kan ett privi¬
legium utan vidare öfvergå till en alla medborgare till¬
kommande rättighet, utan att ändring behöfver ske enl.
§ 114 RF.; pa lagstiftningens väg kunna institutioner eller
rittsférhdllanden upphiifvas, med hvilka privilegier varit
förknippade (t. ex. i fråga om rätten till konungs andel i
sakören genom nya strafflagen). Slutligen kan uttrycklig
ändring på föreskrifvet sätt ske med privilegierna, men
uppfattningen har stundom varit något växlande, när sådan
ändring bör ske. På detta sätt har det emellertid kommit
sig, att af den gamla privilegielagstiftningen endast ruiner
återstå.
Vid flera af de följande riksdagarna gjordes enstaka,
ehuru ej synnerligt betydande förändringar i ståndsförfatt¬
ningarna. Efter ståndsriksdagens upphörande ha ändrin¬
garna blifvit större; särskildt ha nya lagar ordnat de gamla
Lagstiftningen jordbesvären, i fråga om hvilka de stora olikheterna mellan
Kö sal ; frilse och skatte ägde rum. Så har skett i fråga om den
männa besvär. EM gang sa fruktade kronoskjutsen (k. kung. *1/; 1878
i sammanhang med ny skjutsstadga), i fraga om tingshus-,
prästgårds- och kyrkobyggnad (lagar 1884 och 1885), i fråga
om väghållningsskyldighet (lag 22/1, 1891) o. s. v., och
verket har krönts genom besluten om grundskatternas afskrit¬
vande och indelningsverkets öfvertagande af staten (1892).
Adeln. De särskilda stånden. Adeln. Privilegieutjämningen
1809—10 ingrep på ett högst betydande sätt i adelsprivi¬
legierna, utan att det dock blef tydligt utsagdt, hvilka
privilegieparagrafer som däraf mer eller mindre berördes.
Alla de förmåner eller skyldigheter, som sammanhängde
med rätten att äga frälsejord eller säterier, för så vidt de
gällde själfva jorden, upphörde att vara uteslutande adliga
privilegier eller skyldigheter.! Den friare handelslagstift¬
ningen har i andra fall beröfvat adelsprivilegierna deras
exklusiva och faktiska betydelse, äfven om man åt dem
skulle lyckas vindicera en formell giltighet, för den händelse
! Enligt Wachtmeisters utredning skulle följande $$ full¬
ständigt eller mer och mindre drabbats af detta öde, nämligen 8—13,
16, 17, 20—29, dv. 8.18 af 82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
