Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inrymt en jesuitskola, är värderad till inemot en half million francs.
Den får saklöst förfalla hellre än att tjäna kyrkan. Till höger om
katedralen synes på bilden början af synodalpalatset, omedelbart
angränsande till det sydvästra tornet. Sedan det byggdes år 1231
af ärkebiskop Gauthier Cornut, har det undergått åtskilliga restau-
reringar, den sista fullbordad för ett femtiotal år sedan. Men bygg-
naden bevarar sin ursprungliga karaktär. Sennonesarne kalla den
stolt för det skönaste civila minnesmärket af spetsbågestilen och
citera Viollet-le-Duc’s ord, att »ingen byggnad har att uppvisa en
så storartad fönsteranordning». Denna praktfulla byggnad har
chanoine Chartraire lyckats rädda genom att få den använd för mu-
seibehof. Han visade mig intressanta lämningar från romerska golf-
mosaiker, som man just hade funnit och som han var i färd med
att uppgräfva och samla. Eljes hade äfven synodalpalatset fått
ostördt förfalla.
Bildstormare ha uppträdt på skilda tider, men man förlåter
lättare dem, som för sin själs salighet ödelagt hvad kärlek och vörd-
nad under århundradena skapat. Det jag såg i Sens är dock ett intet
bredvid de exempel som Maurice Barres anför i sina tal och skrifvel-
ser i ämnet, samlade under titeln: La grande pitié des Eglises de
France. Hur är slik vandalism möjlig i kulturens namn? Man får
icke glömma, att det klerikala väsendet förut gjort sig olidligt
bredt och hindersamt. Den äkta klerikala andan är svår att före-
ställa sig. Ställes man inför dess osannfärdighet och ränker eller
inför det hänsynslösa utnyttjandet af vidskepelsen, så förstår man,
att reaktionen blir våldsam och öfverdrifven. Frankrikes nyare
historia rör sig gärna i ryckningar. I katedralen i Sens skola vi
finna än beklagligare minnen af, hur La Liberté for fram för mer än
hundra år sedan. Man påminnes omildt om den kulturfara, som
ligger i en allvis okunnighet utan rot i verklighetens mark, utan
positiva mål, men välment eller argsint förstörelselysten, i bästa fall
trångsynt troende på abstrakta och kraftlösa ideal. Alla moderna
stater erfara verkningar af sådan agitatorisk och pösande tomhet,
som tappat bort vördnad och andakt. I Frankrike har den blifvit
officiöst antagen och gynnad och har begagnat tillfället att föröda
af hjärtans lust. Där har också ur frasernas innandömen det egent-
liga innehållet ändtligen vågat träda i dagen och visat sig vara en
ganska småborgerlig månhet om den egna fördelen och för dess
skull äfven om partiets fördel. Anknytningen till väljareskarorna
har också följdriktigt förflyttats från de allmänna idéerna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
