Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett gammalt “källarråd“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regnvatten — men någon kusk syntes icke till.
— »Nå — tänkte Neumüller — mein knabe
du vara på krogen und supe dich ful — du
schall få trafve till landet — det schall göre
dich godt!» och därmed klättrade Neumüller upp
och körde i väg, svärjande öfver kusken.
Framkommen till landstället, öppnades kupédörren
inifrån och ut kröp — kusken, tackande sin
husbonde för god skjuts. Han hade sofvit som
ett godt barn hela vägen.
Ja, det finns många historier från gamla
»Björngården» under Brandströms tid och att
de just icke voro af det ledsamma slaget, därpå
må historien om gubben Neumüller utgöra ett
bevis. Den gamle Björngårdskällaren var för
gubben Brandström en verklig guldgrufva, ty
han var den tiden nästan ensam på Söder; där
fauns då endast »Pelikan», nu i Brunnsbacken,
men — så en dag såldes huset, det skulle rifvas
och i dess ställe uppfördes ett modärnt palats
på den gamla tomten med sina sekelgamla anor,
och då stod Brandström husvill och måste söka
sig om efter ny lokal. Han flyttade dock ej
särdeles långt, endast till Hornsgatan 50, där
en ny källare anlades under det blomstrande
namnet »Linnéa». Visserligen blef den såväl
till det yttre som inre af vida mer modärn snitt
än den gamla »Björngården», men själfva
»administrationen» förblef dock densamma, gästerna
voro de gamla och såväl »stenborgarne» som
surströmmingen om vintrarne spredo här sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
