Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Om stjerntyderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
30 OM STJERNTYDERI.
Och när inan ^ besinnar, huru det på den tiden stod till’ined
det täcka könets vetenskapliga bildning, så bör det sannerligen
ej förundra någon, att Plutarkos i sina »Äktenskapsregler»
besvär männen att sorgfälligt se till att qvinnorna ej hemfalla
åt den astrologiska vidskepelsen.1
Det ligger ett eget behag i att veta, hvad som är omöjligt
att veta, och när detta är vordet fullkomligt modernt - då är
vantron oemotståndlig.
Den romerske satirförfattaren Juvenalis skildrar i sin sjette
satir med titeln »Den äkta maJcan» en dam, som i alla sina
göranden och låtanden noga följer astrologernes föreskrifter.
Vill hon. låta någon ledsaga henne på en promenad, ser hon
efter i en astrologisk bok hvilken timme som är lämplig; ligger
hon till sängs af sjukdom, så skickar hon efter astrologen
Petosiris och spörjer honom, när hon bör äta; kliar det i
ögonvrån, så rådfrågar hon sin lefnadsstjerna hvilken salva hon
bör bruka.2
Tacitus berättar, att kejsar Neros gemål Poppaeas gemak
alltid voro fulla med astrologer, som hvarje ögonblick måste
stå till furstinnans tjenst.
Men vi skulle begå en stor orättvisa, om vi med tystnad
förbiginge det starka könets astrologiska svagheter. När Agrippa
och Octavianus, hvilken senare under namn af Augustus
sedermera vardt romersk kejsare, uppehöllo sig i Apollonia, skickade
de en dag efter astrologen Theogenes. för att af honom få
erfara sitt öde. Horoskopet stäldes först för Agrippa, som af
astrologen förutspåddes en utomordentlig lysande framtid. När
nu turen kom till Octavianus, vägrade denne - ’af fruktan att
spådomen kunde utfalla mindre gynnsamt för honom - att
uppgifva dag och timme för sin födelse, hvilket dock var absolut
nödvändigt, för att horoskopet skulle kunna ställas. Astrologen
teg. Slutligen besegrades dock farhågan af nyfikenheten, och
1 Plutarch: Praecept. conjug. 48 p. 572, ed. Wyttenbach.
2 Juvenal: Satyr. VI. 553. ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
