Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Miniatyrmålning af verldsalltet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MINIATURMÅLNING AF VERLDSALLTET.
Jag har nu berättat läsaren om solar, som i de
praktfullaste färger lysa med eget ljus; och hos mången uppstår
kanske den tysta frågan, om icke dessa gigantiska-verldskroppar
också omkretsas af mörka planeter, åt hvilka de gifva ljus,
värme och lif, såsom fallet är i vårt solsystem. – Härpå må
fantasien svara; vetenskapen skall evigt förblifva svaret
skyldig. Från dessa fjärran rum tränger ingen lånad stråle ned
till oss; och skulle än jättemassor vända sig kring solar utan
att sjelfva vara lysande, så skola dessa verldar förblifva evigt
osynliga för oss. Väl uppflamma här och der i verldsrymden
klarare strålar och förut osedda stjernor uppstå, kända
stjernor förändra sin glans och andra slockna fullständigt för ögat;
men detta allt är företeelser, hvilkas orsak måste sökas i
stjernorna sjelfva, oberoende af deras omgifning. Sålunda såg den
berömde astronomen Tycho Brahe år 1572 den 11 november
i stjernbilden Cassiopea, på en plats, der han förut sett blott
helt små stjernor, plötsligt en ny, klar stjerna. »När jag», så
berättar han, »återvände från mina resor i Tyskland till de
danska öarne, stannade jag en tid (för att vederqvicka mig
efter hoflifvet) i det förtjusande belägna, forna klostret
Heritz-wadt hos min onkel Sten Bille. Jag brukade först på
qvällen lemna mitt kemiska laboratorium. När jag nu, utkommen
i det fria, enligt min vana riktade blicken till det för mig så
välbekanta himlahvalfvet, såg jag till min obeskrifliga
förvåning nära zenith i Cassiopea en strålande fixstjerna af aldrig
skådad storlek. I mitt upprörda tillstånd ansåg jag mig icke
kunna sätta tro till mina egna sinnen. För att öfvertyga mig,
att det ej var någon synvilla, och för att få saken intygad af
andras vittneabörd, utkallade jag mina arbetare ur laboratoriet
och frågade derjemte alla förbifarande landtman, om de
likasom jag sågo den plötsligt uppflammande stjernan. Sedermera
erfor jag, att i Tyskland formän och andra personer af
allmogeklassen först gjorde astronomerne uppmärksamma på deri
ovanliga företeelsen på himmelen; hvilket, liksom vid den
tidigare ej förutsagda kometen, ådrog de lärde mycken smälek.»
Stjernor och Menniskor. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
