- Project Runeberg -  Stjernor och menniskor /
143

(1887) [MARC] Author: Rudolf Falb Translator: Johannes Granlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Månskenssvärmeri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MÅNSKENSSVÅKMERI. 143

torra atmosferiska luften, måste äfven falla bort derstädes, då
en atmosfer liknande vår ej existerar på månen. Det är bekant,
att vår luft och öfver hufvud hvarje gas försvagar och bryter
ljusstrålarne. Denna verkan framträder starkast hos
himlakroppar, när de befinna sig nära synranden. Derigenom höjes
till exempel solen skenbart med hela sin diameter vid sin
upp-och nedgång, d. v. s. vi se hela solskifvan kort innan ännu
någon del af henne i verkligheten höjt sig öfver horisonten,
och vi varseblifva henne ännu kort efter det sista delen af
densamma redan försvunnit under synranden. Någonting
dylikt måste äfven inträda på månen med hänsyn till de vid
kanten af honom försvinnande och åter framträdande
stjernorna.

Liksom på jorden genom det beskrifna fenomenet den tid,
under hvilken solen synes öfver horisonten är något längre och
hennes qvardröjande under densamma något kortare, an hvad
beräkningen af hennes lopp angifver, så måste äfven den tid,
en stjerna enligt beräkning behöfver för att passera bakom
måriskifvan, vara kortare än den iakttagna. I motsats dertill
öfverensstämma dock båda resultaten fullkomligt, när en stjerna
täckes af månen, och astromen Bessel har beräknat, att de
på grund af våra instruments och sinnesverktygs ofullkomlighet
möjligen förefintliga observationsfelen kunna på sin höjd
medgifva en månatmosfer af 900 gånger mindre täthet än luften
på vår jord. Såsom en följd b ära E förfalla äfven de
förmodanden, hvilka många skriftställare funnit för godt att uttala
i fråga om den möjliga befintligheten af en atmosfer endast
på den oss f rån vända månhalfvaii. De glömde dervid att hos
en sådan atmosfer måste luftströmmar, framkallade af de
oerhörda temperaturvexlingarne, med stor häftighet uppträda på
olika delar af ytan, hvadan de äfven med nödvändighet måste
öfverskrida kanten af månskifvan och på olika sätt göra sig
förnimbara.

De förändringar, som hos oss framkallas genom luft och
vatten, bortfalla således fullständigt på månen och det återstår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:17:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjernor/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free