Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FAMILJEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ned till grunden, men uppstod några år senare ur askan
och erhöll namnet Fenix. Brudparet fick ensamt till
fots bege sig hem till Observatorium, övergivet icke
allenast av de undan brandfaran flyende bröllopsgästerna,
utan även av till platsen beställda åkdon. Vid
hemkomsten befanns hela Observatorium utrymt; alla hade
skyndat sig till den dåtida stockholmarens
älsklingsskådespel, en bättre eldsvåda.
På Observatorium levde föräldrarna tillsammans till
vår faders död, och under loppet av tre år sågo tre
söner dagen, Nils (Nisse), Edvard (Wadde) och Oskar
(Otte). När den siste telningen kom till världen, var
vår moder nyss fyllda 21 år.
Hon hade därmed fullgjort den prognos, som ställts
för henne såsom kvinna av den store anatomen Anders
Retzius. Denne föreställdes på en supé hos Berzelius
strax efter bröllopet av vår fader för vår mor. Sedan
Retzius en stund med synbart välbehag granskat henne,
utlät han sig, hörd av hela sällskapet, högt till vår fader,
att han lyckönskade honom, ty hans unga fru var
skapad att föda barn. Yttrandet i och för sig stötte vår
moder ej så mycket, ty i hennes ungdom voro, enligt
hennes utsago, särskilt äldre män, som tillhörde
vetenskapens, konstens och bördens spetsar, stundom ganska
plumpa, men skälet till att hon sedan aldrig kunde
fördraga Retzius var, att hon inför hans blickar känt sig,
som om en hästhandlare kritiskt granskat och satt pris
på ett fullblodssto.
Vår yngste broder, Oskar, var oss andra ganska olik.
Han var genommusikalisk, god violinspelare och
autodidakt på piano. I skolan gjorde han inga framsteg,
djupt ointresserad för böckerna som han var, och fastän
endast ett år yngre var han flera klasser efter oss
bröder. Men musik älskade han. Den lärde han lätt och
glömde icke. När han kom hem från teatern, kunde han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
