Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - UMGÄNGET PÅ OBSERVATORIUM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mitten av 1840- inpå 1850-talet utfördes för att bestämma
en meridianbåge från Odessa till Nordkap. Inom det
svenska området leddes dessa mätningar av vår fader.
Från denna tid berättade farbror Mortimer oss en
liten lustig historia om vår mor och hon en om honom.
Vår mor hade sommaren 1851 rest upp till Haparanda
för att hälsa på sin man. Under vistelsen därstädes gavs
en supé för stadens honoratiores och en del från Torneå
överkomna finnar. Välfägnaden ville icke komma i
gång utan att den unga frun utvecklade ett intensivt
arbete för att truga sin gäster, men väl vid borden gåvo
de sig god tid att tillfredsställa törst och matlust. Till
vår mors förskräckelse utbrast då farbror Mortimer på
sin bästa oförfalskade lundadialekt, att "Haparandaborna
äro som våra skånska svin, man får draga dem
vid öronen till hon och vid svansen därifrån".
Bland gästerna befann sig även den finske
tullförvaltaren i Torneå, som visade den unga, vackra
värdinnan en påfallande beundran. En tid efteråt kom en
gammal gumma från Sydsverige upp till vår mor och
ville sälja vadstenaspetsar. Då ingen kommers blev av,
brast gumman i gråt och yttrade, att hon gjort så dålig
handel, att hon knappt visste, hur hon skulle komma
hem. Annat vore, om hon med sina spetsar kunde
komma in i Finland, men det gick ej för tullen. Vår mor
erbjöd sig då att hjälpa gumman, packade spetsarna i
sin koffert och for på middagen över till Torneå. Vid
bryggan möttes hon av den artige tullförvaltaren, som
frågade, vad som beredde staden lyckan att få se fru
professorskan. Vid vår mors svar, att hon farit över för
att smuggla in ett parti spetsar, som lågo i den
medförda kofferten, brast den galante tullförvaltaren i
skratt och befallde ett par tullvaktmästare att genast
taga kofferten och bära upp den till gästgivaregården,
där vår mor uppgivit sig ämna bo. Efter några timmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
