Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - RESTAURANTER OCH KROGAR. FÖRSTRÖELSER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skrapa, men gjorde några invändningar med
hänsyftning på herr grosshandlarens egna vanor, fick han helt
godmodigt till svar: "Herre! tala inte om mig. Mitt
rykte är redan stadgat." Och detta var nog sant. Vi
minnas vilket uppseende han väckte, då han en gång
satt ensam vid en festföreställning på operan i en loge
på första raden med tre utomordentligt vackra och
ytterst eleganta parisiskor, som rest upp till Stockholm
för att hälsa på sin gamle vän och förljuva hans
tillvaro. Och efter teaterns slut gick betjänten först med
lanternan och grosshandlaren efter med en flicka under
vardera armen och en som eftertrupp samt nickade
vänligt och försmädligt åt Stockholms ungherrar, som i täta
skaror samlat sig i teaterförstugan.
En afton då Schwan varit på besök hos en vacker
flicka, Fina Ål, som bodde vid Lilla Vattugatan, vände
han sig vid nedgående om i trappan och kastade en
slängkyss åt den sköna, som lyste honom från översta steget.
Härvid snavade han kull och slog sig så, att han spräckte
huvudskålen och aldrig vidare kom till medvetande. De
pietistiska gamla damerna sade, att det var Guds straff,
som tog bort honom just på detta sätt, de frivola
ungherrarna, att han var avundsvärd, som lämnat det jordiska
i en stund, då han såg det skönaste han visste, ett
vackert smalben.
När man från Hasselbacken kommer in på den
egentliga Djurgårdsslätten, träffade man först på Pohlsro,
uppfört 1833, och på vår tid innehaft av
hovkällaremästaren Selenius, far till en av våra skolkamrater och även
ägare av den för länge sedan stängda källaren Äpplet
i hörnet av Riddaregatan och Nybrogatan. Det kom
snart under Cadiers ledning och lämnades av honom åt
Karl XV:s köksmästare Vasseur, som förändrade
ställets namn till Alhambra. Byggnaden låg förr ungefär
halvvägs mellan sin nuvarande plats och vägen, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
