Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’134
Min kära Harriet!
Du kommer att skratta, när du får veta, vart jag
tagit vägen, och jag kan inte låta bli att skratta
själv åt din förvåning i morgon bittida, då jag saknas.
Jag reser till Gretna Green, och om du inte kan
gissa med vem, så tycker jag att du är riktigt
enfaldig, ty det är bara en man i världen jag älskar,
och han är en ängel. Jag skulle aldrig kunna bli
lycklig utan honom, så att du får inte tro, att det
är något ont i att jag reser. Du behöver inte
underrätta dem på Longbourn om min färd, om du inte
vill, ty det kommer att göra överraskningen så mycket
större, när jag skriver till dem och undertecknar mitt
brev med »Lydia Wickham». Det kommer att bli
ett gott skämt! Jag kan knappast skriva för skratt.
Var snäll och framför mina ursäkter till Pratt för att
jag inte håller mitt löfte och dansar med honom i
kväll. Säg honom, att jag hoppas, att han ursäktar
mig, när han får veta allt, och säg honom, att jag
med största nöje skall dansa med honom nästa gång
vi träffas på en bal. Jag skall skicka efter mina
kläder, då jag kommer till Longbourn, men jag ber
dig säga åt Sally att laga en stor lucka i min
muslinsklänning, innan den packas in. Farväl! Många
hälsningar till överste Forster. Jag hoppas, att ni
vill dricka en skål för vår lyckliga resa.
Din tillgivna
Lydia Bennet.
— O, tanklösa Lydia! utropade Elisabet, när hon
hade slutat brevet. Tänk att skriva ett sådant brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
