Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
honom bli ett offer för hennes mors ivriga spaningar
efter whistspelare, och inom kort satt han, liksom
övriga spelande, vid ett bord. Hon förlorade nu
allt hopp att känna någon trevnad. De två blevo
hela aftonen sittande vid olika bord, och hon hade
ingenting annat att glädja sig över, än att han så
ofta vände blicken åt det håll, där hon satt, att han
spelade lika illa som hon själv.
Mrs Bennets plan hade varit att få behålla de två
Netherfieldherrarna till supén, men olyckligtvis
beställde de fram vagnen förr än någon av de andra,
och hon hade icke tillfälle att hälla dem kvar.
— Nå, flickor, sade hon, så snart de blivit
ensamma, vad säger ni om dagen? Jag försäkrar er,
att jag tycker, att allt gick ovanligt bra. Maten var
så väl tillagad som tänkas kunde. Steken var
alldeles lagom stekt, och alla sade, att de aldrig hade
sett ett så fett lårstycke. Soppan var femti gånger
bättre än den, som vi fingo hos Lucas’ förra
veckan, till och med mr Darcy erkände, att
rapphönsen voro utmärkt väl stekta, och jag förmodar,
att han åtminstone har två eller tre franska kockar!
Och, min kära Jane, jag har aldrig sett dig se bättre
ut. Mrs Long sade så också, ty jag frågade henne,
om du inte tog dig bra ut. Och vad tror du hon
sade dessutom? — Ah! Mrs Bennet, till slut få vi
nog ändå se henne som fru på Netherfield! Det
sade hon verkligen. Jag tycker, att mrs Long är en
riktigt rar människa, och hennes döttrar äro mycket
hyggliga, fastän inte alls vackra,jag tycker ofantligt
mycket om dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
