Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag upptäckte nämligen ofta under senare år, när jag
studerade framstående forskares, zoologers, botanikers och
andra lärda resenärers verk, att just de akademiskt bildade
aldrig kunde helt frigöra sig från sin lärdom och sitt
skolvetande utan läto sina iakttagelser påverkas därav.
Då jag icke var betungad med något slags vetenskap, såg
Jag levande och döda ting med helt andra ögon och
tvingades att på ett fullt naturligt sätt lära känna dem.
Människor, djur och växter såväl i tropikerna som i
arktiska zoner skilja sig avsevärt från sina likar i
tempererade trakter. På de platser, där djuret kommer i närmare
beröring med människan, med den s. k. kulturen, har det
förlorat mycket av sin ursprunglighet. Men i urskogarna och
djunglarna, på stäpperna och savannerna, i ishaven och
polarzonernas eviga snöregioner leva djuren ännu till stor
del i fred, störas blott obetydligt och bibehålla på så sätt
sin egenart.
På mina vandringar genom de mest ogästvänliga trakter,
där en vit man, ja ofta till och med — på grund av
feberdunsterna och andra faror — över huvud taget ingen
människa satt sin fot, har det under mina 20 års fångstresor,
blivit mig förunnat att iakttaga skapelsen samt se och höra
sådant som ständigt varit och alltid kommer att förbli en
hemlighet för forskarna.
Såsom redan nämnts, har jag ej rönt påverkan av vare
sig lärare eller vetenskapliga verk. Både zoologien och
biologien voro mig obekanta i skriftlig form; jag var tvungen
att själv uppleva och lära känna allt.
Min mästare, som tog mig med sig till Indien, fick lov
att besvara mången fråga, och jag sörjde mycket, när han
efter ett och ett halvt år rycktes bort av döden och
lämnade mig ensam kvar i vildmarken. Jag var alltjämt tvungen
att ensam bana mig fram till kunskapen, och det var först
nu som jag tog framstående mäns verk till ledning. Trots
all boklig lärdom, såg jag mig dock med klar blick omkring
och lät mig endast ytterst sällan vilseledas av vad jag
hade läst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
