Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Ur djurens verkstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter 9 veckor, 63 outsägligt besvärliga marschdagar,
nådde vi äntligen fram till tiger- och fångstområdet.
Trakten vimlade av djur och tycktes utgöra en rest av paradiset.
Det var ingen konst att fylla de i hast förfärdigade
burarna. Fyra män voro dagen i ända uteslutande sysselsatta
med att skjuta villebråd till föda åt de infångade rovdjuren.
Hela hjordar av bufflar måste därvid offra livet.
Inom kort hade vi fångat över 300 stora och omkring
1.000 mindre djur. En stor kraal inhägnades, och däri
sprungo alla möjliga djur omkring. Det kostade en
oerhörd möda att förpläga dem och att hålla dem i styr.
Infödingarna i avlägsna byar förständigades att förse oss och
djuren med proviant.
Dessa främlingar förde därvid med sig en ohygglig
sjukdom till vårt läger, som nu svällt upp till över tusen man.
Mr Mc Cutcheon hade i flera dagar legat insjuknad i
malaria och svor, där han låg i sin hängmatta. Han slukade
kinin och gin i stora mängder.
Den ovan antydda farsoten, som jag icke kände till, är
den ohyggligaste plåga som finns, nämligen lungpesten.
Förutom malarian, som ofta så när hade skakat mig ur
kläderna, kände jag redan till flera av de andra tropiska
febersjukdomarna, hade genomgått ett icke särdeles lindrigt
koleraanfall och med fasa åsett, huru åtskilliga av våra
män dött och måst lämnas kvar på öppna platser eller i
skogarna. Även böldpesten lärde jag mig känna genom
anblicken av fullständigt utdöda distrikt och färdades genom
orter, där ruttna lik lågo på gatorna, där vi blevo anfallna
av hundar, och varifrån de överlevande för länge sedan
flytt sin kos.
Den förste som jag såg dö i lungpest var den boy, som
fått i uppdrag att sörja för min personliga betjäning. Jag
visste inte, vad det var, och ej heller infödingarna kände
till sjukdomen. Den uppträdde nämligen då för första
gången i denna trakt. Bitvis och under ohyggliga hostanfall
spy de därav angripna ut sina lungor i svarta klumpar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
