Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Tigerjakt och -fångst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med spänd uppmärksamhet undrade jag, vad som nu
skulle ske och hur långt pantern skulle utsträcka sin
fräckhet.
Att den inte skulle stanna kvar, tills tigern kom, det
visste jag. Det hade inte bekommit den väl och mig ännu
mindre. Jag satt ju uppe i trädet och hade mig väl
bekant, att pantern i sådana fall — vare sig en människa eller
ett byte eller t. o. m. dess herre och härskare, tigern,
närmar sig — söker upp närmaste träd.
I detta träd satt jag nu — i ett näste, som med största
sannolikhet skulle ha avgjort en tvekamp mellan pantern
och mig till den förres fördel.
Det hade blivit ljusare. Månen hade jagat bort molnen och
upplyste nu platsen framför mig. Under mig tuggade
pantern fortfarande och slet loss stora köttstycken ur den döda
buffelkalvens länd.
Vad skulle jag ta mig till?
Skjuta pantern och gå miste om tigern?
Nej. Hellre vänta och njuta det intressanta skådespelet
till sista droppen.
Jag hade blivit lugnare.
Långt i fjärran hördes en schakals tjut.
Knappast hörbart.
Mina blickar sökte tränga igenom skogen. Om det var
min tiger som lät detta rop ljuda i förväg, så måste den
nu befinna sig i antågande.
Plötsligt knakar det bland snåren.
Pantern där nere ställer sig på alla fyra.
Lyssnar.
Endast under någon sekund släpper jag blicken ifrån den
och spejar mot snårskogen.
Allt är lugnt.
Jag tror inte mina ögon, när jag åter tittar ned på
kadavret. Pantern är borta.
Ljudlöst har den försvunnit.
Åter låter jag blicken fara runt omkring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
