- Project Runeberg -  20 års storviltsfångst /
126

(1932) [MARC] Author: Joseph Delmont - Tema: Hunting and wildlife
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Grodor och vita myror

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tilltäppta ingångarna till sina bon och den hårda, sega
zebrafällen.

Knappt hade de kommit upp i dagsljuset, förrän de satte
sig på sin bakdel och ströko sig om munnen med
frambenen. De påminde därvid om en ungersk honvédofficer, som
vred sina mustascher.

Att iakttaga ett angrepp av en hord röda myror mot en
stack, bebodd av dubbelt så stora svarta myror, är ett ytterst
intressant skådespel. Liksom på ett givet kommando störta
sig de röda över motståndaren, och med blixtens hastighet
kastar varje angripare en svart myra på ryggen och gör
den på detta sätt till sin slav. Även stora skalbaggar och
spindlar angripa och besegra de.

En lika stor bandit är lejonmyran. I sitt gömställe ligger
den i försåt för offret, och ve den — t. o. m. den bevingade
— insekt, som slår sig ned i dess närhet. Med ett enda
språng sitter den på den överfallnes rygg och borrar sina
bitverktyg i hans huvud.

Vetenskapsmännen påstå, att termiterna, som bygga de
underbara, ofta ända upp till 274 meter höga byggnaderna,
äro blinda. Jag betvivlar detta men kan icke framlägga
något bevis för mitt påstående. Om denna insekt inte har
några ögon i huvudet, så måtte den se med den korta
snabeln, bitverktygen eller någon annan kroppsdel.

Ofta har jag sett på när de idoga krypen varit i arbete
och därvid måst konstatera, huru målmedvetet de hitta
vägen och uträtta sitt verk.

Jag medger, att termiterna inrätta sina byggnader
såsom skyddsborgar men även för att de skola ha ett säkert
gömställe. Det är mig endast oförklarligt, varför de ofta
så plötsligt lämna den säkra tillflyktsorten, ehuru ingen
fiende finnes i närheten. Sedan återvända de inte mera till
denna byggnad utan börja i stället uppföra en ny sådan ej
långt från det gamla hemmet.

Det erbjuder en kuriös anblick, när tjugo eller ännu flera
dylika cementhårda kullar stå tätt intill varandra.

Om jag på mina expeditioner lät slå läger i närheten av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 21:46:26 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storvilt/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free