Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Fångst av tjockhudingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig — jag stod mellan några törnbuskar — rusade djuret
rätt på mig. Jag hann nätt och jämt vika undan, när det
med djupt sänkt huvud ilade förbi mig. Med hornet rörde
det upp marken och slet loss rötter och stenar ur jorden.
Trots detta hade djuret dock fått syn på mig, och nu
började en riktig kurragömmalek. Hannen jagade mig
omkring i en cirkel. Flera gånger kunde jag endast med knapp
nöd försvinna bakom en trädstam, men ideligen gjorde
djuret helt om och upptäckte mig då på nytt. Det hade varit
ute med mig, om inte Pirqueur med en andra kula hade
kommit den rasande bjässen att störta omkull. Först med
tredje kulan ändades jättens liv.
Alltifrån denna stund hade jag en väldig respekt för
noshörningarna. Jag var rädd för att ett rykte om mina syften
skulle spridas bland dessa slagskämpar och att stäppens
samtliga noshörningar skulle få del därav.
Allt som är ovanligt för den, väcker noshörningens
uppmärksamhet eller raseri.
Således bevittnade jag vid ett tillfälle, huru ett av blixten
och stormen söndersplittrat träd försatte en noshörning i
raseri. Djuret trädde ut ur snårskogen och stannade på
omkring tjugo meters avstånd från det stympade trädet.
Noshörningen ryckte till inför den sällsamma anblicken.
Plötsligt satte den åter fart, lät höra ett vrål, sänkte huvudet och
rände rätt emot den svarta stammen.
Trädet gav emellertid inte vika, och först sedan
noshörningen upprepat sina angrepp åtta gånger lät den stammen
vara 1 fred.
Angreppet var varje gång mycket kraftigt, och jag trodde
alldeles säkert, att djuret fått skallen inslagen och skulle
sjunka ihop på marken, men så snart dess raseri svalnat,
lunkade det vidare, och redan efter femtio steg började det
äta av bladen på ett mimosaträd.
Fångsten av noshörningar är något lättare än när det
gäller flodhästar och elefanter.
Noshörningar ströva inte omkring så mycket; endast när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
