Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Logeraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“I dag är du riktigt elak, Anton! Jag ville inte för
någon del jag, att en oskyldig fröken, som kanske aldrig
ens vet hvad folket är för slag, långt mindre hur det går
till i fattigmanskyffen, att hon skulle dansa på mina tårar
— hon kunde kanske på något sätt få ondt af det.“
“Lappri... Begriper du hur en skall få middag?“
“Jag satt just och tänkte på den saken, och jag vet
ingen råd, om jag ej kan få låna en riksdaler inne hos
madam Styrberg på min andra öronring.“
“Ja, det passar ihop, eftersom den första redan är
belånt.“
“Jag hoppas väl att vi ändå snart ska få lösa ut dem
— du vet, Anton, att det är det enda, jag eger efter salig
mamma.“
“Fattigman, Mina du, har inte råd att hålla sig
minnesgåfvor, utom i hjertat, der det ingenting kostar... Laga
att du får något att lägga i stekpannan, annars blir det
ingen fart med arbetet för mig.“
“Jag tycker det allt är hårdt, att Alm ingenting skall
betala på så lång tid. Om han tagit nyckeln ur kistan, så
hade det eländet aldrig händt.“
“Huru nu då — skall en logerare inte kunna lemna
öppet något i en ärlig mans hus, utan att råka ut för olycka?
Men du kunde ha sett efter ungarne, i stället att vara
handtlangerska åt mamsellen derinne, otäckan med sina gemena
baler... Så mycket du vet, Mina, här blir ingen
klädkammare vidare!“
Hustrun låtsade ej höra.
“Nog tror jag ändå att Alm nu kunde betala lite. Du
hörde sjelf att han hade penningar hos restårationsfrun.
Dem lade han tillsammans med dem, som han hade ärnat
till de fina byxorna, och på det viset, när han tog sista
månadsförtjensten till, fick han lösa ut rocken från
assistansen. Sedan träffar honom en sådan bål-lycka att ingen
hört maken: hän får ju läsa och rita för två pojkar, som
ha en klädståndsfru till mamma, och hon gaf honom
kredit på bättre byxor än han kanske någonsin sett!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
