Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En qvinnas sorg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
harm, sända det till min, son, som dåraktigt trott på din
försäkran att han var den förste som ditt hjerta hyllat.
Det står äfven något annat i detta korta, men infama
bref, som din jungfru sålde, och för de ordens skull — jag
har understrukit dem — sänder jag brefvet till dig sjelf,
ty Georgs lycka fordrar en fortfarande blindhet.
Min rättskaffenshet som kristen kommer mig att
erkänna att, sedan du blef min sons hustru, jag aldrig funnit
det minsta fel med dig. Men det förflutna uppreser sig
stundom hotande emot det närvarande. Räkna emellertid
alltid på min tystnad! Anna von T.
Blossande af bitter, harmfull förtrytelse öfverhet
föraktfulla brefvet, höll Amelie både detta och det deri
inneslutna mindre brefvet hårdt sammantryckta i handep, då
dörren gled upp. Nära nog neddignande till golfvet, sköt
hon hastigt de förrädiska papperen ned i toalettlådan, som hon
likväl denna gång ordentligt tillåste, stoppande nyckeln på sig.
“Kommer du då aldrig ut, älskade?“ frågade baron Georg,
som ingenting kunnat märka. “Jag är nyfiken att se din toalett.“
Det var en skärande motsats mellan hustruns och
mannens lynne i detta ögonblick.
“Jag kommer strax, min vän... jag höll olyckligtvis
på att slå öfver mig ett vattenglas!“ Den stackars unga
frun blossade ännu mer — den ena osanningen måste ju
föda den andra hela vägen igenom.
“Nå, gick det bara väl, så betyder det ju ingenting;
du har verkligen icke tid att göra ny toalett... Ack, så
präktig du är... hvilken lysande färg, hvilken blixtrande
glans i dina ögon... Men, Amelie, du är upprörd! Hvad
har händt? Är det någonting vid supén som misslyckats
... Men jag kommer nu ihåg att jag skickade in ett bref
från mamma. Säkert har hon på något sätt varit icke rätt
grannlaga mot dig?“
“Hon är din mor, Georg — hon har ju rättighet att
skrifva hvad hon vill.“
“Ja, såvida hon ej gör dig ledsen. Men du vet, min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
