Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En qvinnas sorg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brudstolen väl med en lefvande sällhetskänsla, men dock med
en djup inre sorg, som sedan aldrig lemnat mig.
Mina föräldrars död året derefter upplöste huset. Jag
hade aldrig återsett Lotta — hon var försvunnen — och
blott hört omtalas ätt hon flyttat till Stockholm och blifvit
en fullkomligt förderfvad varelse.
Nu, Georg, kommer det sista.
Den dagen, då du väntade mig i vagnen, hade jag
sett den olyckliga Lotta på gatan och följt efter henne.
Hon hade gått in i det der huset, men du hindrade mig
att invänta henne, såsom jäg ärnat. Dagen derpå skaffade
jag mig hennes ädress och sökte henne i hennes eget kyffe
n:o .. vid Gumshornsgatan. Döm om hvad jag erfor, när
jag fick veta att hon otaliga gånger sökt mig för att nu
ändtligen sälja till mig mitt bref! Men då Gud väl ville att
hon ej skulle träffa mig, hade hon lemnat det åt din mor
Det öfriga känner du.
Min ädle Georg, blif nu för mig en mildare domare
än jag sjelf är, och erinra dig att jag har intet annat fel
att här begråta än min brist på förtroende till dig!
Din i ångest väntande
Amelie.“
Det inneslutna brefvet var kort, men af en vådlig
korthet, lydande så:
“Om du vägrar, Amelie, att denna afton möta mig i
talldungen vid sjön — jag har rest en för lång väg att se
detta möte förfelas — så ärnar jag låta din fästman förstå
att det ej var han som rofvade den första kyssen från dina
läppar! Kom således... jag ber ej — jag fordrar.
Carl.“
Tillägg af Amelie:
“Under hvilken förtviflans natt skref jag ej denna
förklaring, och under hvilket qval inneslöt jag ej dessa
vanvettiga rader af min kusin! Och likväl, Georg, drömde jag
ej om den möjligheten att jag först efter två år skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
