Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barackens son.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försöka hejda och stjelpa släden, hvilken var bestämd för
långtur nedåt backarna.
En liten flicka, som jag frågade efter vägen till det
mål jag sökte, svarade helt beskäftigt, i det hon med
påtaglig stolthet draperade sig i en gammal röd trasa,
utgörande lemningen af en schal: “Sök! Inte är jag någon
barackunge!“ Hon bodde nedanför bergen, stackars barn,
och kände med förvånande instinkt kastskilnaden...
Högmod öfverallt!
Ändtligen var målet vunnet, icke just lätt, men det
var ändock vunnet. Och der lågo nu barackerna, tvenne
långa, jag vågar ej säga byggnader, utan snarare skjul för
alla dessa nödens och tyvärr ofta brottets offer, hvilka icke
kunna eller våga ega en fast bostad eller som, bortvisade
dörr från dörr, från alla de kojor, der “logerare“ mottagas,
slutligen måste söka sitt nattläger inom någon af dessa
provisionella tillflyktställen, så öfveranlitade.
Tvärt öfver gården låg ett mindre ruckel, som
innehades af en gift qvinna, benämnd “förestånderskan“.
Vid öppnandet af dörren till förstå baracken slog det
ut inifrån en tjock förpestad luft och en så rent af
mördande lukt, att man måste taga flera steg tillbaka för att
ej med ens bli sjuk deraf. När ändtligen en undersökning
af detta slags menniskoboning kunde göras, framstälde sig
för ögat ett mycket långt, men föga bredt, sotsvart och
gropigt golf, afdeladt genom bräden på tvären, rum efter
rum, omkring ett par alnar mellan hvart, ända till andra
väggen. Hvarje rum Var försedt med en halmkärfve, och
det hela hade utseende af ett högst eländigt kreatursstall,
men så tillvida mycket sämre än ett sådant, som
kreatursbåsen äro så höga, att hvar och en individ har sin boning
för sig, då här deremot endast det halfalnshöga brädet
utgjorde skiljeväggen mot grannen.
För tillfället hade de gamla halmtäckta
afskrankningarne endast en eller annan sorglig invånare, egentligen
gubbar, hvilka antingen af sjuklighet eller i brist på kläder
att skydda sig för kölden, höllo sig inne, nöjda med att se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
