- Project Runeberg -  Stockholmsscener bakom kulisserna /
280

(1884) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och lundar, utan i en stor förmögenhet, för har en pengar,
så kan en ju få allting, både ängar och garneringar. Ja,
då vore det värdt att lefva!“

“Det håller jag med dig om. Hade jag pengar, skulle
du få så grann klädning att Sofie aldrig drömt om maken!“

“Och du, Janne, skulle få så fina och nymodiga
rockar, att dina gamla kamrater kunde gapa sig sjuka på dem.“

“Jo jo men — och så skulle vi ha vagn till lillan och
piga och flera rum i rad, blomstervaser, ljuskrona,
toalettspeglar och piphylla... Men det är inte värdt att bygga
sådana luftslott: de kunna inte för mer än en qväll, och
knappt det, svara mot maten.“

“Jag skall se efter om jag inte hittar något!“ yttrade
Marie, helt uppmjukad. “Och var inte ledsen på mig, käre
Janne — i morgon är allt detta så som om det aldrig
varit till...

Skulle Maries spådom slå in?

Tyvärr icke.

3.

När den följande dagen kom, blef ingenting så som
det hade varit.

Sömniga och modfälda gingo mannen och hustrun
hvar och en till sina bestyr; och när de träffades om
middagen och likaledes om qvällen, skydde de att språka med
hvarandra. Förtrollningen varade alltjemt och röjde sig
under de påföljande dagarne i den eljest så finputsade
kammarens fullkomliga vanvårdande.

Det vissnade midsommarlöfvet utgjorde en trogen bild
af det äkta parets egen så hastigt vissnade glädje, och den
bilden fick minsann länge sitta qvar, ty det föll icke Marie
in att löfvet skräpade — och huru skulle hon ha sett det,
när allt annat omkring henne blef skräpigt. Den hvita
bordduken, hvars verkan på det gamla bordet Janne så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:23:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stosc/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free