Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 Kapitlet. Öfvergången af gränsen och de första striderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under de två nästföljande dagarna mötte ryssarna ej något
motstånd; begagnande sig däraf tågade de vidare framåt. Men
den 24:e förekommo mindre skärmytslingar på tre särskilda ställen.
Vid Forsby, Kuuskoski och Artsjö stodo små fördelningar, hvilka
i det längsta försökte försvara sina ställningar och sålunda
uppehålla fiendens frammarsch.
Öfverste Gripenberg förde en bataljon och ett halft kompani
nylänningar, två skvadroner dragoner och åtta kanoner. Hans
ställning vid Forsby hade en stark front, men genom att
hafsvikarna nu voro tillfrusna, kunde fienden med lätthet öfver Pernå
viken kringgå ställningen. Efter en liflig skottväxling förmärktes,
att ryssarna i själfva verket begagnat sig af nämnda svaghet och
sökte framtränga genom den djupa snön öfver hafsviken. Denna
omständighet gjorde Gripenbergs ställning ohållbar, hvarför han
gaf befallning om återtåg till Borgå. I Borgå upptogs hans
fördelning af öfverste von Döbeln, och efter att där hafva aflossat
några skott emot den förföljande fienden tågade alla enligt
Klerckers gifna order mot Mäntsälä.
Knappt hade von Döbeln hunnit lämna Borgå, innan
ryssarna trängde in i staden.
Erinrande sig, huruledes de i forna tider farit fram på orten,
voro invånarna mycket uppskrämda. Kvinnorna gräto och voro
beredda på det värsta. Men enligt samtida anteckningar höllo
ryssarna sig stilla och fredliga samt kommo i det hela rätt väl
öfverens med befolkningen.
En humoristisk händelse inträffade med den sista finska
soldaten, som var i beråd att lämna staden, — det var en af baron
Rehbinders lifdragoner, vid namn Blomster. — Blomster ville
förse sig med en ny häst hos sin rusthållare och blef därigenom
något fördröjd. Vid tillfället hade han tagit sig en »sporakurage»,
som det heter i anteckningarna, hvarigenom hans tankeförmåga
blifvit något omtöcknad, men kuraget desto mer uppskrufvadt.
Då han i detta tillstånd skulle pröfva sin nya häst, rände han på
kyrkotorget öfver tvenne ryska dragoner. Följden häraf blef att
de båda dragonerna jämte hästen föllo öfver ända, och Blomster
skyndade i sporrstreck förbi prästgården ned för den branta
backe, som leder till bron öfver ån. De förföljande ryssarna
hunno dock upp den oförvägna finska dragonen och togo honom
tillfånga. Antecknaren säger »att detta var den enda affär Borgå
såg af sista finska kriget».
Vid Kuuskoski[1] hade lifbataljonen af Björneborgs regemente,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
