Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8 Kapitlet. Växlande lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Finland sända betydliga förstärkningar. Buxhœvden anhöll
därför om sådana, men uttalade tillika i ett bref till kejsaren, att
han i alla fall med tillförsikt och hopp om framgång emotsåg
sommarens händelser.
I anledning af denna skrifvelse afsändes, såsom redan tidigare
omnämnts, till Finland 11,000 man. Af dessa trupper afgingo
7,500 man under general Barclay de Tollys befäl till Savolaks.
Resten fördelades på flera olika delar af krigsskådeplatsen,
hvarigenom de särskilda afdelningarna ej i märkbar grad blefvo förstärkta.
Snart nog tyckas dock återigen vissa betänkligheter uppstått
hos Buxhœvden. Efter händelserna på Åland framträdde särskildt
svårigheterna af kusternas försvar. Buxhœvden insåg, att landets
egendomliga kustbildning, med dess otaliga skogbevuxna holmar,
för motståndarena utgjorde ett godt skydd vid landstigningar, men
däremot i hög grad vilseledde hans egna trupper. Det vore ej
svårt, skrifver han, för en svensk flotta att obemärkt närma sig
kusten, landsätta betydliga styrkor och afskära återtåget för
Rajeffski. Han framhöll äfven omöjligheten af att uteslutande med
landttrupper försvara kusterna och föreslog, att den vid Sveaborg
eröfrade svenska flottan måtte sändas honom till undsättning.
Dessutom anhöll han hos kejsaren om några fregatter eller andra
krigsfartyg, och särskildt önskade han få ett antal roddfartyg,
hvilka enligt hans åsikt synnerligen väl skulle lämpa sig för den
finska skärgården.
Den 29 maj ingick Buxhœvden ånyo med en framställning
om att en mindre afdelning måtte sändas ifrån Sordavala genom
Karelen till Barclays understöd, »men lika mycket för att
uppväcka fruktan hos Karelens inbyggare, hvilka, om man ej
vidtager försiktighetsmått, alltid, till följd af deras oroliga natur, äro
färdiga till uppror». I samma skrifvelse säger Buxhœvden, att
uppgifterna om Sandels’ styrka i Savolaks torde varit mycket
öfverdrifna, hvarför han hoppades att svenskarnas utdrifvande från
dessa trakter ej skulle blifva svårt för Barclay de Tolly.
Buxhœvdens krigsplan var i hufvudsak följande: Barclay skulle
rycka mot Kuopio, och i händelse fienden riktade sitt anfall mot
Rajeffski, borde han i sistnämnda stad lämna 3,000 man och med
sin återstående styrka förmedelst en skyndsam rörelse falla öfver
svenskarnas flank, eller helt och hållet afskära deras reträtt,
Rajeffskis uppgift blefve, att med undvikande af strid förhindra fienden
att intränga till Vasa, afleda den finska hufvudarméns
uppmärksamhet från Barclays operationer mot Sandels, försöka kringgå
Klingspor samt bringa honom mellan tvenne eldar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
