- Project Runeberg -  Striden om Finland 1808-1809 /
171

(1909) [MARC] Author: Hugo Schulman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9 Kapitlet. Kriget förflyttas till mellersta Finland.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de förskräckligaste straff, såvida de lämnade »förtroende och skydd
åt förrädare». Plundring och mord skulle öfvergå staden, och
utan miskund skulle den inom några timmar läggas i aska.

Sålunda blefvo Gustaf Adolfs planer om Finlands befrielse
åter resultatlösa. Hans beräkningar, delvis byggda på en chimär,
d. v. s. på allmän folkresning, hade ånyo kostat många människolif,
uppväckt oro bland befolkningen och endast ökat eländet. »Redan
förut offer för sin konungs brist på förutseende eller envishet»,
yttrar Rehbinder, som var närvarande i Åbo, då striden pågick,
»förtjänade icke dessa hederliga människor, det måste medgifvas,
alt onödigtvis blifva utsatta för nya obehag och faror.»

* * *

De båda landstigningsförsöken ådagalade tydligt, att finska
hufvudhären ej kunde räkna på några betydligare förstärkningar
från Sverige, utan att den fortfarande hufvudsakligen måste lita
på sig själf. I någon mån kan denna väntan på understöd från
Sverige tjäna Klingspor till urskuld, för det han alltför länge
lämnade Rajeffski i fred. Af fältmarskalkens dröjsmål begagnade sig
emellertid fienden, hvilken, trots sin underlägsenhet i manstyrka,
ej lät tiden förflyta i overksamhet.

von Fieandts ställning i Lintulaks var för motståndaren högst
ofördelaktig; ty förbindelsen mellan Rajeffski och Barclay de Tolly
var därigenom afskuren. Att tränga v. Fieandt tillbaka från den
viktiga vägknuten framstod nu sålunda såsom ryssarnas främsta
uppgift. Med 800 man inväntade Vlastoff i Saarijärvi
förstärkningar österifrån för att så fort som möjligt kunna anfalla v. Fieandts
position. Den 2 juli anlände 2 bataljoner af Barclays kår, hvarpå
Vlastoff genast bröt upp med bortåt 2,000 man. Vid Nitosilta bro
stötte han på Fieandts förposter, med hvilka det uppstod en strid,
som kostade ryssarna flera sårade och fångar.

Påföljande dag förnyade dock Vlastoff sitt anfall med en
flertalig styrka, och efter att hafva kämpat i fem timmar intog han
Lintulaks by. Den envisa, uthålliga v. Fieandt lät sig dock ej
däraf förskräckas, utan återtog byn något senare, hvarvid ett stort
antal fångar gjordes och segern ansågs vara vunnen. Vid detta
tillfälle utmärkte sig särskildt majoren C. H. Grotenfelt, då han
med sin bataljon stormade byn.

Emellertid hade Vlastoff ånyo afsändt en kolonn, hvilken
riktade ett häftigt anfall mot v. Fieandts vänstra flygel, under det att
han själf samtidigt med en annan afdelning attackerade framifrån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:25:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stridfin/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free