Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12 Kapitlet. I Karelen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lifliga. Pannan, hög men smal, uttryckte förstånd, men ingen
mångsidighet; hans örnnäsa, i förening med den något tunna
öfverläppen antydde fasthet och beslutsamhet, men de buskiga
ögonbrynens kännetecken, som påstås vara häftig vrede, motsades af
det leende ögat och den fylliga klufna hakan».
Redan i 1788—1790 års krig hade Tiainen tagit en verksam
del och blef nu af socknens allmogemän enhälligt vald till deras
anförare; en mera lämplig hade de nog ej kunnat finna.
Näst Tiainen tog Isak Stenius verksam del i folkresningen.
Han benämnes emellanåt »student», men han var possessionat
och hade aldrig vistats vid något universitet. Född 1784 på sin
faders egendom Sarkkila i Pielis socken, genomgick han
elementarläroverket i Kuopio och dimitterades till gymnasiet, men vid
faderns år 1803 inträffade död afbröt han sina studier och
öfvertog såsom äldste sonen vården af egendomen.
Då Tiainen inträffade i Kuopio och därstädes erhöll de redan
nämnda 100 gevären jämte något ammunition, utnämndes han af
grefve Cronstedt till »gränskapten». Dessutomerhöll han af grefven
en sabel och en stor kokard af koppar med Karelens vapen för
att fästas i mössan.[1]
Till en början väntade man förgäfves på ryssarnas bebådade
infall i Nord-Karelen. Krigets blodiga vågor hade brutit fram
öfver landet, men nämnda trakt hade oaktadt dess nära grannskap
till fiendelandet hittills blifvit skonad från ödeläggelse. Dock
vågade man icke hoppas att det i längden så skulle förblifva.
Slutligen randades äfven en dag, då ryktet visste berätta, att en rysk
trupp brutit in i södra Karelen.
Nu dröjde Tiainen ej att afsända bud till byarna i trakten
och sammankalla folket. Snart syntes äfven en mängd stora båtar,
bemannade med gränskaptenens frikår, glida utför Pielisjärvi sjö,
och styra kurs mot Ahvenus smala sund, genom hvilket
nyssnämnda sjö utfaller i Rukovesi. Här tillstöter landsvägen mellan
Pielis och Joensuu, och utmed denna tågade Tiainen 1 ½ mil framåt
och stannade slutligen vid Kaltimoniska pass för att där invänta
ryssarnas ankomst. Men då fienden ännu ej syntes till, beslöt
han den 30 juli att gå ända till Mönninvaara by, dit general
Alexejeff sedan den 25:e utsträckt sin högra flygel. Med
hufvudstyrkan hade Alexejeff från Pälkjärvi tågat till Joensuu.
Så snart den fåtaliga ryska fältvakten vid Mönninvaara
varseblef beväpnade män närma sig byn, tog den till flykten utan att
ens inlåta sig i skottväxling. Dock återvände ryssarna redan vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
