Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17 Kapitlet. De sista striderna och freden i Fredrikshamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var här synnerligen ofördelaktigt för sluparnas rörelser; dessutom
lyckades det fienden att demontera de flesta nickor på
kanonsluparna och med sina skott nedgöra ett stort antal af den
svenska styrkan.
Emellertid hade Wachtmeister den 17:e på morgonen i god
ordning och med ovanlig raskhet landsatt sina trupper samt
afsände samma dag några hundra man under Lagerbrings befäl
till Djekneboda. Man hade nämligen erhållit uppgift om att
fienden med en mindre styrka intagit ställning vid sistnämnda
ort. Lagerbring utförde uppdraget skickligt, fördref ryssarna och
intog passet. Under denna lilla skärmytsling blefvo endast
kaptenen vid Södermanlands regemente Andersson och några få man
sårade, hvaremot ryssarnas förluster torde varit något betydligare.
Så långt hade allt utfallit väl, men i stället för att genast
fortsätta framryckningen och försöka uppnå Umeå innan Kamenski
hunnit dit, tyckes det som om Wachtmeisters ifver, sedan han
kommit i land, betydligt afsvalnat. Han blef osäker, och de mått
och steg han härefter vidtog voro föga ändamålsenliga. Sålunda
afsände han öfverstelöjtnant Sture med Upplands regemente och
två kanoner till närheten af Bygdeå, hvarifrån man ej kunde
vänta någon fiende, och försvagade därigenom utan gagn sin
styrka med 1,200 man. I saknad af rytteri, lät han sina jägare
springa till höger och vänster, upp och ned för bärg och backar
för att spana efter fienden, hvilken ej förekom på nära nejder.
Manskapet uttröttades härigenom ändamålslöst.
Hufvudstyrkan marscherade emellertid i sakta mak framåt
längs landsvägen och anlände på morgonen den 18:de till Säfvar,
där Wachtmeister, tvärtemot Pukes order, lät manskapet slå sig ned
för att hvila. Puke hade anbefallt honom att med största skyndsamhet
fortsätta till Umeå och bemäktiga sig nämnda stad innan Kamenski
skulle hinna dit. Men Wachtmeister motiverade sitt handlingssätt
med att han i Säfvar erhållit fullt tillförlitliga underrättelser om
att ryssarna redan uppnått Umeå med nästan hela sin hufvudstyrka.
Dessa tillförlitliga underrättelser voro emellertid grundfalska. Hade
Wachtmeister utan uppehåll fortsatt tåget till Umeå, en sträcka
af något öfver 2 mil, skulle han hunnit dit före Kamenski, hvilken
till nämnda ort hade 5 mil. Ifall Wachtmeister vidare hade
lyckats förstöra bron vid Umeå, skulle ryssarnas undergång
antagligen varit gifven. Men han lät sina trupper hvila och stod
hela dagen sysslolös på norra stranden af Säfvar-ån. Han
försvagade här yttermera sin styrka genom att utan synbart ändamål
afsända en bataljon till Tväråmark, beläget en half mil på sidan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
