Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenskmanna-tro adopterat honom, och dock skullfe
det g&! Gigantiskt!
Vi hafva här den andra af de ofvan antydda
tvenne punkter, hvilka man i hela denna
”Haupt-und Staats-Action” icke kan med nog bestämdhet
reda för sig och hålla qvar för den historiska
blicken. Det har icke ens varit någonsin underkastadt
tvifvel, att, såframt någon bestämd politisk tanka
öfverhufvud taget ledde friherre Otto Mörner, då
denne i Paris uppsökte den franske marskalken
Bernadotte och med honom inledde första
underhandlingen rörande kandidaturen till svenska thronföljden,
var det den att vår politik i och med detta skulle
1 allmänhet taga ett afgjordt steg i Napoleons
intresse, hvilket på samma gång vore Sverges, och
att valet af en fransk härförare vore speciellt den
enda utvägen för oss till Finlands återeröfrande.
Det är lika litet utsatt för tvifvel, att vid
thronföl-jarevalet i Örebro det var alldeles och uteslutande
samma förutsättning, hvilken bestämde sådane män,
som Wrede, Adlercreutz, Munck af Rosenschöld, för
den ”franske soldaten” och äfven åt honom i sista
stunden samlade de hedervärde odalmäns röster,
hvilka, enige i att önska till thronföljare en anhängare
af den store franske kejsaren, endast ett ögonblick
hade tvekat i valet mellan ”Bernadotten och
Ponte-corven”. Hörom vidare hvad ”Minnenas” utgifvare
sjelf yttrar rörande den allmänna opinionen i landet
vid den tid, som närmast efterföljde
thronföljareva-let: ”Uti salongerna och de lägre samhällskretsarne
påträffade man endast sinnen, slagna af häpnad öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
