Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem man haft sitt öga,) äro mer än någonsin för
vestern mot östern, och bakom de förbundnas härar
står snart en hel verldsdel och ropar: ”framåt! Och
vi — vi hafva, när allt så kom omkring, frånbedt
oss Åland, vi hafva ej nu trott oss böra lyckönska
till det gamla sjöröfvarenästets fall, vi äro höjda
öfver partierna, vi äro män af en sublim politisk
”filosofi”, vi äro tänkare, liksom brahminerna och
murmeldjuren, vi äro af denna saliga indifferentism,
som lyfter en till en olympisk Gud — och som —
besparar en så många jordelifvets brydsamheter och
mödor!
Detta äro vi och dervid förblifva vi ... .
Dock nej, och tusen gånger nej!
”Non, je vous le déclare, non, je vous le répéte!
Car le clairon redit ce que dit la trompette.”. *)
Detta äro vi icke, och vi förblifva icke dervid!
Icke vi, icke detta svenska folk, som i sanning är
af för goda anor och för gammal heder, för att i en
kamp mellan Europa och Ryssland böra blifva
miss-kändt; icke detta folk, för hvilket af ålder handling och
idrott varit det minst främmande; icke detta folk, som i
fyratio år varit under inflytandet af en olycksalig,
onationell politik, men som aldrig i sitt hjerta upphört att
mot densamma protestera och omsider äfven tyckes för
allvar halva återfått sin stämma för att låta denna
protest hundrafaldigt thordöna kring samhällets
höjder!
*) Victor Hugo, ”Chåtiments”, 1853.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
