Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kvinnorna - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
annat än på gången. Hon som var så blyg förr,
hon ser välbärgad ut och inte så litet säker, som en
lärarinna ska vara. Hon har blivit rundare och hon
har fått gråa hår, hon är ju inte så späd heller.
Men om hon tittade sig i spegeln lite mer än hon
gör, så skulle hon förstå, att rakmaskin, det
behöver hon ändå inte.
Maria blev häftig för första gången på tjugufem
år. Hon hade inte haft något att bli häftig över
under denna tid.
— Alltid skall du tramsa, Daniel, ropade hön.
Det är Kajsa Mård som är så skäggig att hon inte
kan gå till skrift.
Skörd var tacksam över att de inte behövde strida
om värre ting än Kajsas skägg. Därför lovade han
ädelmodigt att raka gumman, så länge hon levde.
Och så tillade han litet lägre: — Var inte arg, Maria.
— Jag borde inte ha blivit det, sade hon. Vet inte
vad som tog åt mig. Men jag skulle väl hälsa riktigt.
God dag, Daniel.
— God dag, Maria. Tycker du inte det är en
grann och passlig dag för barndopet ? Välkommen!
— Det är väl jag som ska säga: Välkommen hem
igen! Du har varit borta länge.
De togo i hand.
Sen blev det i alla fall en tystnad.
De tjugufem år som de genomlevt skilda åt och
tillsammans voro alla närvarande mellan dem och
befallde tystnad.
Den blev kort och oändlig, rymmande allt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
