Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKLEKEN TILLHÖR AI.LA SAMHÄLLSKLASSER.
21
Väl känner man icke, huru gammalt detta bruk är.
men otroligt synes ej, att det gått temligen långt tillbaka,
om det än möjligen under en sednare tid blifvit mera
utbildadt.
Sannolikt är, att ej blott romanser, utan äfven rent
lyriska sånger blifvit begagnade som dansvisor, men i
dessa har, som man lätt inser, mimiken endast ett ringa
spelrum 31).
Öfvergå vi från denna undersökning om dansens
utförande i äldre tider till ett skärskådande af de danlekar,
som ännu finnas i behåll, så kunna dessa med hänseende
till innehållet indelas uti: 1) romanser eller sådana, af
hvilka flertalet troligen varit gamla riddarvisor, 2) lyriska
sånger, begagnade för dans, och 3) särskildt uppfunna
danslekar"). Dessutom finnes en mängd sånger, hvilka
bilda öfvergången emellan de olika slagen.
Fråga vi ur hvilka samhällsklasser folk- och
dansleken framgått, så blir svaret, att alla klasser hafva till
den lemnat sin tribut.
Hvad först angår romanserna, så synas oss de
starkaste skälen tala för den mening, att de icke utgått från
allmogen, utan att de, liksom riddarvisorna, till hvilkas
klass de ju höra, diktats af tidens förnäme och bildade
män. Riddarvisorna skildra nemligen uteslutande de
högre klassernas lif och seder. Skulle de hafva utgått
från allmogen, så skulle detta förutsätta en så stor
sjelf-förnekelse hos folkskalden, att man hvarken kan fatta
möjligheten deraf eller skälen dertill. Är det troligt, att
skalden skulle helt och hållet saknat toner för sin egen
och sina likars nöd och glädje, under det han, blind för
sin närmaste omgifning, endast haft öga för det högre stån-
31) Under 14:de århundradet och kanske tidigare har man
brukat en dans efter instrumentalmnsik, mera liknande nyare tiders
dans. I den fabelaktiga Herrauds sagan från 14:de århundradet
omtalas flera sådana dansar efter harposlag och deribland den
ofvannämnda "Faldafeykir." Keyser, s. o. s. 239. — ") Jfr
Arvidsson, s. o. s. XI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
