Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyska sk0lk omedier. ev ang. moraliteter.
145
ofta behandladt ämne, historierna om Tobias. Josef, Saul,
Belsazar, Simson, Daniel, Eli, Rebecea, Hiob m. fl.; ur
nya testamentet utvaldes endast parablerna och bland dem
helst parablen om den förlorade sonen. På detta område
kände sig skolrektorerna och de andliga rätt hemma, och
man valde för dessa komedier helst tyska språket. Men
äfven religionsstridigheterna återspeglades i dramat ocli
tyska litteraturen eger flera skådespel i rent polemisk
syftning; de bekantaste af dessa äro Naogeorgs
"Pam-inachius" (1538), som innehåller en bitter satir mot
påfve-väldet, och Frisclilins "Pliasma" (1592), rigtad emot alla
icke-Lutherska läror, hvilka samtliga blifva dömda till
helvetet. Katolikerna blefvo ej svar skyldiga; den
berömdaste af deras polemiska (barner är Lennii
"Monacho-pornomachia," deri Luther på grund af sitt giftermål
framställes som en liderlig skökovän. Strängt lutherska och
afsigtligt skrifna för att inskärpa den trösterika läran om
återlösningen genom tron äro en del af de dramer, dem
Ger-vinus kallar Evangeliska Moraliteter. De närma sig
mera till folkdraniat än till de enkla bibelstyckena, äro skrifna
i platt didaktiska ändamål, oftast allegoriskt hållna, hafva
en fritt uppfunnen fabel med öfverdrifvet onda och goda
karakteren personifierade dygder och laster, englar och djeflar;
kyrkosånger äro i dem inströdda, och der uppträder äfven
narren, som har till uppgift att under och efter
representationen inpregla hos åskådarna moralen af det framställda.
Denna art uppstod först i medlet af 16:de århuudradet och
fortsattes ända in i 17 ale, men led mycket afbräck genom
den nya rigtning, som med Ayrer inträdde i slutet af
förstnämnde sekel. — Äfven mytologiska och historiska
ämnen behandlades någongång i skoldramat, dock synes
detta företrädesvis vid teatern i Strassburg hafva varit
fallet’).
’) Om skolkomedierna se Gervinus, Gesch. d. deuts. Dicht.
III. s. 88-101. Cholevius, 9. o. I. s. 264-82. Alt, Theater und
Kirche. s. 462—484. Overskou, s. o. I. s. 46—48.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
