Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HECASTUS.
505
en efterbildning af Macropedii. Vidare omnämnes en tysk
Ilecastus af obekant auktor, tryckt i Nürnberg 1552 och
der af några skolgossar uppförd, hvilken komedi
förmodligen är Rapholts ofvannämnda öfversättning. Slutligen
har man en Hecastus, skrifven af Heinrich Petrus
Re-b ens t ock och tryckt i Frankfurt 1566. Beslägtade med
dessa och af ungefär samma innehåll äro: "Homulus" af
Jasper v. Gennep (Cöln 1540), "Homulus" af Peter
van Diest, en "Homulus" 1569, ånyo upplagd 1665 och
1669. Äfven danska litteraturen har en öfversättning af
ilecastus, gjord i början af 1600-talet.
Macropedius är sålunda fadren till den rika
Ilecasti-litteraturen i Tyskland. Men då hans Hecastus med
hänseende till det hufvudsakliga innehållet, om än icke i
detaljer, sammanstämmer med Every Man, och då orden
Hecastus och Every man betyda båda: hvar och en; så
kan man med skäl förmoda något samband dem emellan.
Tieck och Gervinus, hvilka båda icke aktgifvit derpå, a-tt
Macropedii skådespel är äldre än Hans Sachs’, utan antaga
den sednares Hecastus vara den älsta i Tyskland, förmoda
att denna och den engelska moraliteten hafva ett
gemensamt latinskt original. Grässe deremot anser den engelska
vara originalet för Macropedius. Men har Sven Dalius
rätt i sin uppgift — vi hafva dock icke funnit den hos
någon annan —, att Joh. Reuchlin redan 1497 uppfört
en Hecastus i Heidelberg, så hafva vi här en bearbetning,
vida äldre än både det engelska och latinska skådespelet,
ocli möjligen är detta det sökta originalet3S).
En så omtyckt dikt kunde icke sakna all poetisk
förtjenst, och med rätta lofordas den af Tieck för den lyck-
3,1) Hvarken Tieck, Gervinus eller Kehrein hafva kunnat
tillfredsställande utreda frågan om Ilecasti-litteraturens ursprung. För
ofvanstående framställning hafva vi begagnat Tieck, Deutsches
Theater I. s. 14—15: Gervinus, Deutsche Dichtung II. s. 321, III. s. 99;
Kehrein, Die dramatischc Poesie d. Deutschen I. s. 94 och 107;
Grässe, Allgemein Literärgescbichte UI. B. 1. Abg. s. 647; .löcher,
Gelehrten Lexicon samt dess fortsättning af Ro t em und, art,
Macropedius; Overskou, Danske Skueplads I. s. 71.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
