Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENESIS -ETHEEEA.
549
deremot böra rätt påtagligt visa, att Josef ined det
gudomliga barnet ingenting annat har att skaffa, än att ban
lånar sig till dess far. Han blifver derföre, för att aflägsna
alla misstankar om faderskapet, framställd som en
utlef-vad, gråhårig gubbe; vanligen synes han som en enfaldig, men
beskedlig bonde, och hans egendomliga ställning som äkta
man kastar öfver honom en strimma af löjlighet, hvaraf
målarna begagna sig för att än ytterligare vidga klyftan
emellan honom och Gudasonen. Stundom ser man
nemligen i krubbscenen eller vid konungarnas tillbedjan oxen
så ställd, att hans born skjuta fram öfver den stackars
Josefs hufvud, så att de vid första ögonkastet synas som
tvenne detta hufvud tillhöriga prydnader. Samma uppfattning
af Josef påträffas äfven i dramerna. Der är det merendels
vid frågan 0111 Marias hafvandeskap, som Josef spelar en
löjlig figur. I Conventry Miracle Plays förekomma tvenne
stycken, ett benämndt Joseph’s Jealousy, ett annat
benämndt The trial of Mary and Joseph, behandlande
Josefs misstankar och folkets förtal mot’ Maria. Äfven i de
franska mysterierna blir den heliga jungfruns hafvandeskap
behandladt med stor råhet och det i den tydliga afsigt, att
konceptionen och födelsen må synas så mycket
underbarare 14). Kolmodin har sålunda följt en gammal tradition,
då ban i första scenen låter Josef uppträda som en af
ålder och resans besvärligheter nedtyngd gubbe, pustande
och suckande, med svår hackehosta och värkande rygg. I
förbigående uttalar Josef äfven sin förundran öfver Marias
tidiga hafvandeskap. Samma karakter af en gammal
beskedlig, men något tafatt man har lian äfven i de följande
scenerna. Då värden icke kan bjuda dem annan boning än
stallet, är Josef den, som först finner sig i sitt öde och
manar Maria att följa lians exempel; då de syssla med
barnet i andra aktens första scen, beter Josef sig så töl-
,ä) Rapp, Studien über die Englische Theater. Tiibingen 1862,
s. 2. — Ebert, s. o. s. 54. — Jfr. St. Beuve, Tableau de la Poesie
Franchise au XYI:e Siecle, s. 190 o. följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
