Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Garlsborgs grevskaps historia 1852-1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade hon icke tappat, ty „här", skrifver hauptmannen,
„skrytes nu förfärligt i prestgården öfver de goda svar
hon skall hafva bekommit af konungen; dock synes
hvarken käring eller besked″. Om en prest Johan från
Kauhajoki och Lappo socken säges, att han icke ville „vara
benöjd hvarken med K. M:ts, Hans Grefl. Nådes eller
consistorii förordning, „kom häran med en upprorisk bonde,
hvilken han ville hafva med sig öfver [till Sverige]; den
tog jag i hefte på en dag eller två, men med presten
hafver jag inga händer”; om samma prest säger han i ett
annat bref, att han vore en orolig herre, som han helst
önskade skulle vara alldeles ur grefskapet, „ty han är en
oduglig, trätosam och mycket bitter man". En annan
prestman, kyrkoherden i Kalajoki, Joseph Mathesius, som
var gift med en dotter till kyrkoherdeenkan i hennes
första gifte, skulle hafva yttrat, att han såsom förordnad
herredagsprest skulle rifva upp allt, hvad herr Nils
tillförene vunnit. „För Jesu namns skull, herr kamreraren,
han ville afvärja hans skadliga praktiker, ty han är en
närgången kompan”.
Visserligen innebar valet ett frångående från det
gängse bruket, men herr Knuts personlighet tyckes hafva
varit af så föga gedigen art, att presternas partiskhet för
honom torde förnämligast böra skrifvas på räkningen af
en uppdrifven nationalitetskänsla, hvilket också synes
framgå af prostens uttalanden.
Men året 1654, det första af hauptmannens
verksamhetsår inom grefskapet, slutade äfven med en sorglig
tilldragelse, hvari hauptmannen var invecklad och som
för honom medförde svåra följder. Skildringen däraf
erbjuder en bild ur lifvet från denna tid och torde därföre
här böra något fullständigare meddelas enligt
hauptmannens egen redogörelse därför i en skrifvelse af d. 28 dec.
1654 till Sten Bielke.
Den 16 dec. om morgonen, medan han hade besök
af pastorn i församlingen och en annan prestman, inkom
till honom i hans „fattiga hus" en stadens rådman Peder
Tysk, „allaredan efter sin dagliga vana och art drucken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
