- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
85

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 85 -

»Ar man alltid så tyst och allvarsam där borta i
ort sagoland?» återtog hon efter en stunds tystnad,
hvarunder Svenske förgäfves sökte utfinna någon ny
uppslagsända för konversationen.

»Hvad skall jag väl kunna säga en dam vid
hofvet», svarade han blygsamt, »jag som kommer från
vildmarken? Sockerbrödet smakar ovant för den som
fått hungra sedan sin barndom».

»Ack, så sérieux! — Munter och glad skall man
vara i ungdomen», sade hon i tillgjordt allvarlig ton,
under det hon fäste på honom sina skälmska ögon. —
»Det är icke nog att vara tapper, min herre. Hur
skola väl vi damer våga att skänka våra färger åt en
ungersven, som ser så bister ut?»

Äfven hon, tänkte Svenske, gjorde anmärkningar
öfver hans sätt att skicka sig. Men hos henne var
det icke öfversittarens hån, som stötte honom tillbaka.
Den förtjusande skälmaktighet, som lyste fram ur hennes
blå, intelligenta ögon, utöfvade en alldeles motsatt
verkan; och då han nu på hennes uppmaning
berättade uppträdet på kaffehuset, böljade hans tunga
att tala med allt större ledighet. Så smälter vårsolen
den starkaste is. Han var icke häller af naturen en
sådan tvärvigg, att icke hennes muntra skämt skulle
komma hans trumpenhet att gifva vika. Och ju mer
han såg henne, dess mera förtjusande blef hon i hans
ögon. Aldrig hade han sett så mycket kvinnligt behag.
Hennes nätta, rödklackade skor, som knappt lämnade
ett fjät efter sig i den slätsandade gången, måste
uppväcka beundran i hvarje manligt sinne. Han glömde
totalt sin gammalmodiga gula väst af chamoiskläde
och det ostickade hjortlädersgehänget. Efter en stund
öfverraskade han sig med att taga efter några af ka-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free