- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
145

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 45 —

hans sekundant kom icke tillstädes. Det skulle vara
Henrik, hörde jag, men han hade måst hastigt afresa
till Finland.»

»Hin son måste resa i högst angelägna ärenden»,
sade friherrinnan, i det hon såg ut genom fönstret.

»Enfin... jag hade varit nog omtänksam att låta
min kammartjänare föra med sig en liten korg med
några färska ägg, en bit parmesan och några flaskor godt
Bacharach och vi uthärdade därför morgonkylan som
goda kamrater tills en ny sekundant kunde anträffas.
Det blef unge Wrede som fanns i närheten.»

»Vill min herre vara så charitable och snart stilla
vår nyfikenhet», sade fröken Liewen. »Vr dö eljes af
denna förfärliga sjukan.»

»Enfin — som sagdt — den unge mannen sköt
först och mankerade ... så sköt baronen och mankerade.
Vi satte nu i fråga om affären, som ju ändå gällde
ett blott lappri, borde continuera. Den unge mannen
declarerade genast att han ej hade något mot baronens
person och hoppades därför att baronen skulle säga
detsamma och icke en annan gång mankera honom på
hälsningen. Det dependerade således af baronen och
af baronens sekundant, som var jag, att decidera hur
länge saken skulle räcka. Den först nämnde
förklarade att han icke hade något emot den unge mannens
person, men han hade andra skäl till att fortsätta. Den
unge mannen begärde att få veta dessa skäl, men de
sades vara hemliga. Duellen vardt alltså continuerad
och nu sköt baronen den unge mannen.»

»Men endast helt doucement i vänstra armen» —
tillade han, då han såg att Ulrika icke tycktes väl
upptaga den skämtsamma ton, hvarmed han omtalade
händelsen — »och sedan följdes vi alla åt till LuSthuS-

Crtr/ Svtntke. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free