- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
230

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 23° -

»Ah! — I sanning en mycket farlig trio för våra
motståndare», sade St. Severin småleende, i det han
klappade sin lilla favorit på hufvudet. »Men à propos
sådant där illustert folk, glöm icke att enhvar af
allmogen endast bör få tjugufem dukater på hand och de
öfrige först när voteringen utfallit efter vår önskan.
Det som då blir öfver får Bisot behålla, det bör ändå
göra några hundra dukater, och summan fyrdubblas
om den gamle prelaten fastnar i nätet.»

Sedan Bisot fått några ytterligare förhållningsorder
aflägsnade han sig, sedan han med en ödmjuk och
sirlig bugning kysst hans allra kristligaste majestäts
ambassadör på hans broderade rockskört. Först nere
i trappan stoppade han på sig dukatpåsarna.

Att ödmjukhet och kryperi icke voro hans enda
utmärkande egenskaper framgick emellertid snart af
hans uppförande mot lakejerna, som voro samlade
där nere, och hvilka med nyfikna miner betraktade
honom. Om det varit fråga om någon ny silfverstöld
i kungshuset, hade nämligen icke själfve silfverknekten
tagit på sig en så högdragen och hemlighetsfull min
mot silfvertvätterskorna, som Bisot nu gjorde, då han
med förnäm tystnad mötte deras närgångna frågor.

»Själfve kung Fredrik», sade hofmästaren, då han
med illa dold vrede såg efter honom, »var icke
morskare, då han under min tid vid hofvet ställde hela
hofstaten till ansvar för den skämda maten och den
dåliga konfekten, som serverades på det kungliga bordet.»

»Mille tonnerre, hvilken konfekt», inföll monsieur
Lemartin, »seg som senor — men så åtgick det icke
för vår kunglige tårtbagare mer än sex lod om
dagen för höga öfverhetens bord. — Iiade han ej varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free