- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
275

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 275 —

har plägat umgänge med vänner af partiet och ändock
vägrat att tillhöra det. — En anklagelse för spioneri...
— Ja, vare det längt ifrån att jag tror något sådant»,
afbröt han sig, då han såg hur vreden färgade Svenskes
kinder, »men det är ur mera än en synpunkt
fördelaktigt att unga män förklara sina färger för oss äldre,
på det att vi må kunna känna dem.»

Rodnaden, som uppsteg på Svenskes kinder då
Gyllenborg talade om spioneri, försvann vid denna sista
anmärkning och tycktes lämna kvar ett uttryck af
villrådighet. Skulle han taga steget fullt ut? Men att
ingå i hattpartiets led, var att fullständigt bryta med
sin forne välgörare, den gamle biskopen, hvilken med
mycket oblida ögon sett att han slutit sig till de unge
af hattpartiet. Skulle han däremot neka och utsätta
sig för en rannsakning, vore ju detta det samma som
att bekänna att han visste något om sin morbror, ty
ingen kunde hafva nog starka nerver att motstå de
ohyggliga medel, som kommissionen hade till sitt
förfogande för att utpressa sanningen. Det låg också en
viss darrning i rösten då han svarade, att han ännu
icke haft tillräcklig kännedom om partierna. Han ville
därför endast kämpa, såsom hans far gjort, för
konungen, hvars parti vore det enda som han ville
tillhöra. Genom att sluta sig till hattpartiet skulle han
skjuta ifrån sig sin frände och välgörare biskop
Jusle-nius, hvilken, som hans excellens nogsamt kände, var
en ifrig anhängare af mösspartiet.

»Vackert och ädelt tänkt af min unge vän», sade
Gyllenborg vänligt — »men då fosterlandet är i fara,
måste plikter mot enskilde sättas i andra rummet. —
Vår nådige konung har särskildt räknat på sin finske
våghals, som han kallar or.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free