- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
455

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

komma de framryckande dalkarlarne. Men ryssarnes
och dalkarlarnes framryckande väckte på långt när icke
en sådan uppmärksamhet som underrättelsen om
befrielseförsöket af general Buddenbrock. Det ena ryktet
vidunderligare än det andra spreds öfver staden. Så
berättades det att en stor sammansvärjning, utgrenad
öfver hela landet, som skulle hafva till ändamål att
öfverlämna det åt ryssen, hade blifvit upptäckt. En af de
sammansvurnes ledare, visste några berätta, var redan
fängslad. Han hade likväl dött innan man hunnit föra
honom till Rosenkammaren. På" den beskrifningen,
som lämnades stadsgevaldiern med mycken
omständlighet, kunde man förstå att mannen icke kunde vara
någon annan än Bisot, som fått denna spioners vanliga
bane.

Under dessa oroliga dagar förelades general
Bud-denbrocks dom till ständernas stadfästelse. Få voro
de, som ägnade de digra protokollen någon ingående
granskning. Och när dagen kom höjde sig därför
ingen röst mot kommissionens dom. Det var
nödvändigt för hattpartiet att för egen själfbevarelses skull
offra honom så att folkets vrede därigenom måtte kunna
stillas. Med de oskyldiga generalernas blod skulle de
andar besvärjas, hvilka partiets ledande män i
lättsinnigt öfvermod på sin tid framkallat utan att äga makt
att styra dem.

Det var några dagar efter sedan domen blifvit
stadfäst. Generalen, som nyss stigit upp från
middagsbordet, gick åter och fram på golfvet. Familjens öfriga
medlemmar hade aflägsnat sig utom Ulrika, som med
stigande oro betraktade faderns grubblande anlete, däri
sorgen för hvarje dag tecknade nya fåror.

»Sur mon honneur», sade Meijersdorff, då han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free