Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 477 —
den, hvilken, som förut nämndt, upptog större delen
af tomtens baksida. Det kräfde därför stor fintlighet,
om man skulle kunna smyga sig fram osedd af dem
längs diket. Men det var tydligt att Lars var inne i
sin rol, ty han afpassade så väl sina rörelser, att han
alltjämt befann sig i skuggan.
Nästan midt emellan de båda skiltvakterna
sträckte en alm sin lummiga krona öfver planket. Hit
styrde Lars sina steg. När kan kommit inom hennes
skugga, smög han sig försiktigt intill planket. En
sakta knackning hördes.
»Du kommer sent», hördes Svenskes röst från
andra sidan staketet. »Redan halfgången tio.»
»Do ville icke släppa mig förr, ers nåd — men
ännu är tid. — Mera åt sidan, hans nåd, posten kunde
eljest höra oss.»
»När skola de hämta honom?»
»Klockan elfva. — Fyra dragoner af
lifregementet skola rida framför vagnen och fyra efter.»
»Hur många man har vakten?»
»Väl sina femtio med alla posterna.»
»Och officern?»
»Hans nåd känner honom inte. — Det är en af
Lagercrantz’ västgötar.»
»Och posten vid dörren?»
»Sofver redan som en käring i julottan.»
»Står någon innanför i salen?»
»Nej.»
»Vänta mig i porten — men gif tecknet i tid, om
något skulle vara å färde. Är båten färdig?»
»På vanliga stället, hans nåd vet; vid nya bron.»
Lars lyssnade en stund, om några ytterligare frå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
