Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 5°5 —
Några dagar senare kryssade åter en vacker
segeljakt förbi Skeppsholmen. Det var skymning. Men
den kvällen stod ej någon yngling på träbron och
stirrade med sina sorgsna blickar ut öfver fjärden.
Nu satt han i stället själf vid akterstäfven på den
gungande båten och blickade tillbaka med ett visst
vemod mot staden, hvilken långsamt försvann bakom
uddarne i den rödaktiga aftonbelysningen.
Till svar på det bref, Svenske på sin morbrors
inrådan afsände till Ulrika, som med sin mor begifvit
sig till Holland, hade nämligen kommit det allra
hjärtligaste bref, hvilket lät honom hoppas att få upplefva
en lång följd af år, fulla af sällhet och knappt anad
lycka; och hvilket genast kommit honom att fatta
beslut att resa dit ut för att formligen begära hennes
hand.
Det torde vara nog att tillägga att Svenskes
förhoppningar gingo i fullbordan. Och att de båda
makarne, när de firade Magdalenadagen, aldrig glömde
att sätta tant Beatas vackra ask på det
blomster-smyckade högtidsbordet.
(1874O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
