- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
37

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bb - blazer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blazer/blod

blaz|er [bläs- v. blejs ] —ern,—rar
(spordi)pint-sak.

bleck —et,= 1. plekk; plekitahvel. 2. muus.
vask-puhkpill. —burk plekkpurk. —instrument
vaskpuhkpill. —musik puhkpillimuusika,
—saker plekknõud, —asjad. —slagar[e
—(e)n,= plekksepp, plekissepp. —slageri [—i]
—(e)t,—er plekksepatöö; plekksepatöökoda.
^lek adj. kahvatu, kahkjas; pleekinud, tuhm, b.
som döden surnukahvatu, —a2 tr. pleegitama,
valastama. —ansikte kahvanägu. —e —t,—n
1. pleegitamine, valastamine. 2. vt. järgm.
—eri [—i] — (e)t,—er pleegitamis—,
valasta-miskoht. —fet adj. pundunud, tursunud,
—lagd adj. part. kahvatu, ett bleklagt nej
kindel loobumine, —na1 intr. kahvatama, —nos
kahvatu laps. —siktig adj. kahvatustõbine.
—sot med. kahvatustõbi.
2blek adj. vaikne, tüün. —e —t tuulevaikus,
bleking —en,—ar blekingsbo —n,—r Blekinge

(maakond Kagu-Rootsis) elanik,
blemm|a —an,—or vinn, vistrik; rakk. —ig adj.

vistrikune; rakune.
blessera1 tr. haavama. — blessyr [—yr] —en,—er

haav.
bli vt. bliva.

blick —en,—ar pilk, vaade, ha b-en öppen för ngt
fig. silmi millekski lahti hoidama, en klar b.
fig. selge vaade, vända bort sin b. pilku ära
pöörama, —a1 intr. vaatama, —falt vaateväli,
blid adj. mahe, leebe; heatahtlik, armuline,
lyckan är mig b. õnn naeratab mulle, —het —en
mahedus, leebus, pehmus, —ka1 tr.
leevendama. —väder sulailm.
blid|a —an,—or adj. heitemasin, viskemasin.
blig —et fam. jõllitamine, —a1 intr. jõllitama,
blind adj. pime, i b-o pimesi, stirra sig b. på ngt
fig. millelegi keskendudes
arvustusvõimeeks jääma, b. höna hittar också ett korn
pime kana leiab ka tera, blint förtroende
pime usaldus, —bock pimesikk, —broms
zool. pimeparm. —dörr petikuks, —född adj.
part. pimedalt sündinud, —fönster petikaken.
—gränd umbtänav, —gångare lõhkemata
mürsk, —het —en pimedus, —karta
kontuur-kaart. —lykta salalatern. —nässla bot.
piim-nõges, iminõges. —patron paukpadrun.
—pipa muus. ebavilc, fig. jorutaja, tühine
inimene. —skrift pimedatekiri. —skär salakari.
—spår tupik, —styre pimesi-tegutseja. —tarm
pimesool, —vis adv. pimesi,
blindering —en,—ar säj. varjend, blindaaž.
blink 1. —et vilkumine. 2. —en,—ar (silma) pilgu
-tus, vilksatus, i b-en silmapilkselt, viuhti, —a1
tr. vilkuma; pilgutama; mer. plinkima. —fyr
vilktulega tuletorn, —ljus plinktuli. —ning
—en,—ar 1. vilkumine. 2. silmapilgutus.
blink |er —ern,—rar v. = vilktuli (autol),
blinning v. blinding — en,—ar 1. dial. pime isik;

pimesi-tegutseja. 2. zool. pimeparm.
bliva v. bli4 intr. 1. (förbli) jääma, püsima,
säilima. 2. saama, muutuma, hakkama, aset
leidma, tävlingarna blir i sommarvõistlused leia-

vad aset sel suvel, låta bli lakkama, jätma;
rö hut. abis.: bli av aset leidma; saama; lahti
saama, var blev han avi kuhu ta jäi?, bli av
med ngn kellestki lahti saama, bli till
sündima, tulema, tekkima, bli till sig ärrituma, bli
över üle jääma; jääma, —nde adj. part.
tulevane, hennes b. make tema tulevane
abikaasa.

blixt —en,—ar välk, som en oljad b. fam. kiiresti
nagu välk, tulise rutuga, —anfall välkrünnak,
—full purujoobnud. —förbannad fam.
tulivihane. —halka libisevus kiilasjää tõttu, —lås
tõmbelukk. —ra1 intr. välku lööma; välkuma,
sätendama, —snabb adj. välkkiire, —stråle
pikne, piksenool, —turné kiirturnee,
kiirring-reis. —tåg ekspressrong.

block [—å—] —et,= 1. pank, tükk, rahn,
kamakas. 2. klots hõõrdpiduris. 3. plokk. 4. sarg,
krunt, metsaala. 5. kirjaplokk, bloknoot. 6.
pöl. blokk. 7. kodukaitseosakond. —bildning
pöl. organisatsioonide liitumine, —hus
blok-haus, palkmaja; sõj. kaitseehitus
laskeavadega. —ledare töö— v. kodukaitseosakonna
juht. —neka1 tr. kangekaelselt eitama, —skiva
plokiketas. —stor adj. hiiglasuur, —supa4
intr., fam. täis lakkuma, liigselt jooma, —tyg
tehn. tali.

blocka1 tr. 1. trük. plokkima. 2. jalatsit liistu
peale tõmbama.

blockad — en,—er blokaad, ümberpiiramine ja
isoleerimine.

blockera1 tr. blokeerima, teed sulgema,
sulusta-ma.

blod —et veri, röd som b. veripuane, b-et stiger åt
huvudet veri tõuseb pähe; fig. väcka ont b.
paksu verd tekitama, ligga ngn i b-et veres
(sünnipärane) olema, b-et är tjockare än
vattnet veri on paksem kui vesi. —a1 ned, tr.
veristama, veriseks tegema, få b-d tand fig.
hammast verele saama, —apelsin punane
apelsin, —båd veresaun, —brist verevaesus,
—cirkulation vereringe, —drypande adj. part.
verine, verest nõretav, —fattig adj.
verevaene. —flöde verejooks,—valum. —förgiftning
veremürgitus. —förlust verekaotus. —girig
adj. verejanuline, —gång van. verejooks,
—hund verekoer. —ig adj. verine, kläda b.
skjorta för fosterlandet isamaa eest verd
valama. —igel kaan. —korv verivorst,
—kropp anat. verelible. —kräfta med.
valge-veresus, leukeemia. —kärl anat. veresoon,
—lös adj. veretu, —omlopp vereringe,
—propp med. tromboos, verehüüve.
—renande adj. part. verd puhastav. —riska bot.
kuu-seriisikas. —skam veripatt, verepilastus.
—socker glükoos, —stillande adj. part.
verejooksu tõkestav, verd sulgev. —störtning
veresööst, äkkverejooks. — sugare vereimeja,
—sänka veresete. —tryck vererõhk, —törst
verejanu, —vatten verevadak, vereseerum.
—åder tõmbsoon, veen. —örn, rista b.
odaot-saga seljanahka lõikama
(muinasskandinaa-via kangelasromaanides).

37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free