- Project Runeberg -  Svensk-estnisk ordbok : Rootsi-eesti sõnaraamat /
198

(1976) [MARC] Author: Per Wieselgren, Paul Ariste, Gustav Suits With: Herbert Lagman - Tema: Dictionaries, Estonia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kk - karabinjär ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

karabinjär/karl

fig. enesele ahnitsema,
karabinjär [—ar] —en,—er karabinjeer.
karaff [—åff] —en,—er, —in [—in] —en,—er

karahvin. —propp karahvinikork.
karakt|erisera v. karakt|ärisera1 tr.
karakterisee-rima, iseloomustama. — erisering ~en,~er
karakteriseerimine, iseloomustamine.
—eris-tik [—ik] ~en,~er karakteristika,
iseloomustus. —eristika [—ris—] pl. iseloomustavad
jooned; iseloomustus. —eristisk [—ist—] adj.
iseloomulik, karakteristlik, —är [—ar]
—en,—er 1. karakter, iseloom; tunnus, pitser,
omapära. 2. teat. idamaine kirjatäht, en man
med k. kindla iseloomuga mees.
karaktärs|anlag karakteriomadus. —bild
iseloo-mukujutus, —kirjeldus, —drag iseloomujoon,
—drama karakterdraama, —näidend, —fast
adj. kindla iseloomuga, —fasthet iseloomu—,
karakterikindlus. —fel, —lyte loomuomane
viga; iseloomuviga. —lös adj. iseloomutu,
nõrga iseloomuga, —roll teatr. karakterosa,
—skildring iseloomukirjeldus. —skådespelare
karakternäitleja. —styrka iseloomukindlus.
—svag adj. nõrgaloomuline, nõrga
iseloomuga. —teckning vt. —skildring,
karambolage [—ås] —t 1. mäng. karambool. 2.

fig. kokkupõrge, segadus,
karamell [—éll] —en,—er karamell; pruun
põletatud suhkrumass; teat. kompvek, —burk
kompvekipurk. —papper kompvekipaber.
—pudding puding karamellikastmega,
—socker karamell, põletatud suhkur,
karantän [—an] —en,—er karantiin. — sflagg(a)

karantiinilipp. —shamn karantiinisadam.
karat —en v. —et,= karaat. —halt karaadimäär,

kullasisaldus.
karavan [—ån] —en,—er karavan, killavoor.
—förare karavanijuht, —handel
karavanikau-bandus. —station, —seraj karavanserai,
karavanide peatuspaik, —väg karavanitee.
karbas [—ås] —en,—er van. piits, vits, kepp.
karbid —en keem. karbiid, —lampa karbiidilamp.
kärbin —en,—er karabiin, lühike vintpüss,
karbol [—ål] —en karbol, —syra farm. karbolha-

pe. —vatten karbolvesi.
karbolineum [—é—] —et tehn. karboliineum
(teat. puiduimmutus—ja taimekaitsevahend),
karbonad [—åd] —en,—er keed. karbonaad,
karbon|at ~et,= v. ~er keem. karbonaat,
süsihappe sool. —isera1 tr., tehn.
karbonisee-rima, süsihappegaasiga küllastama. —papper
kopeerpaber.
karborundum —et tehn. karborund, ränikarbiid.
karbunk|el —eln,—lar 1. med. karbunkul,
koeranael. 2. erik. kumeraks lihvitud kalliskivi.
~artad adj. part. paisetaoline.
kard| a 1. —an,—or kraas; juuksehari; sl. käsi. 2.1

tr. kr aasima. —borr|e [—å—] —en,—ar bot.
takjas. —garn kraaslõng. —maskin
kraasi-mismasin. —ning ~en,~ar kraasimine. —stift
kraasipii.

kardan [—ån] —en,—er tehn. kardaan, —axel

kardaanvõll.
kardemumma [—ü—] —n kardemon, —frö kar-

demoniseeme.
’kardinal [—ål] —en,—er kardinal; zool. lind:
Cardinalis cardinalis. —biskop ülemkardinal.
2kardinal— [—ål] adj. kardinaalne, peamine,
pea—, tähtsaim, —dygd peamine voorus, —fel
peamine viga; põhiline viga. —fråga
peaküsimus. —punkt peaasi, keskpunkt, —sats
põhiprintsiip. —skäl peapõhjus, —tal põhi—,
kardinaalarv.
karduan [—ån] —en v. —et van. teat. nahasort.
kardus [—üs] — en,—er pakkimispaber v. —papp.
—papper paks pakkimispaber. —tobak
paki-tubakas.

karel [—él] —en,—er v. karelar|e —(e)n,=
karjalane. —sk adj. karjala. —sk|a 1. —an karjala
keel. 2. — an,—or Karjalast pärinev naine,
karens|försäkring erik. kindlustus, mis jõustub
teat. aja möödudes, —tid aeg, mille jooksul
teat. kindlustus ei jõustu,
karess [—éss] —en,—er kallistus, paitus, —era1 tr.

kallistama, paitama,
karet [—ét] —en,—er tõld; fam. vanamoeline
vanker.

karg [—rj] adj. 1. kitsi, (väiklaselt) kokkuhoidlik.
2. kehv, vaene, viljatu, karm. 3.fig. vähene,
napp. 4. dial. kare, ebasõbralik, range, k. på
ord sõnaaher, en k. natur karm loodus, en k.
ton range, ebasõbralik toon. —het —en
kitsidus; kehvus; vähesus, nappus,
karierad adj. part., med. karioosne, hambasööbi-

jast rikutud,
karikatyr —en,—er karikatuur, pilkepilt. —artad
adj. part., — mässig adj. karikatuurne,
—tecknare karikaturist.
kariker|a1 tr. karikeerima, karikatuurina
esitama, naeruvääristama, —ing ~en,~er
karikeerimine, naeruvääristamine.
Karis Karjaa.

kariter [—i—] pl. ilujumalannad.

karkas [—ås] —en,—er erik. karkass, sõrestik,

raamistik (metalltraadist).
karl [kar] —(e)n,—ar mees, du är ej k. att hjälpa
mig sina pole mees mind aitama, sinust ei saa
minu aitajat, vara k. för sin hatt fig. enese
eest väljas olema, han har en k. till hjälp tal
on tööline abiks, hennes k. dricker tema
mees joob. —aktig adj. mehine, mehelik.
—aktighet —en mehisus, mehelikkus. — akarl
täismees, mehine mees. —atag mehevõte,
mehetegu. —avis adv., på k. mehemoodi,

198

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:55:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svet1976/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free